Holotranskobalamin – aktivt vitamin B12

Holotranskobalamin (holoTC), ofta benämnt aktivt B12, är den del av kobalamin (vitamin B12) som är biologiskt tillgänglig för kroppens celler. Det utgör den fraktion av vitaminet som är bundet till transportproteinet transcobalamin II och som kan tas upp av kroppens vävnader för att delta i livsviktiga metabola processer.

Eftersom holotranskobalamin speglar den aktiva delen av vitamin B12 används analysen som en känsligare markör för B12-status än total-kobalamin. Brist på holoTC kan påvisas tidigare än förändringar i total-B12 och anses därför vara en mer tillförlitlig indikator på funktionell brist.

Blodprovet används för att utreda misstänkt B12-brist vid anemi, neurologiska eller psykiska symtom, vid nedsatt upptag i mag-tarmkanalen samt hos riskgrupper som äldre, veganer, personer med autoimmuna sjukdomar eller de som långvarigt behandlas med protonpumpshämmare eller metformin.

Vad är holotranskobalamin?

Efter absorption i tunntarmen binds vitamin B12 till olika transportproteiner i blodet:

  • Haptokorrin (HC) binder ca 70–80% av allt cirkulerande kobalamin. Detta komplex kan inte tas upp av kroppens celler och betraktas som en inaktiv transportform.
  • Transcobalamin II (TCII) binder ca 20–30% av kobalamin. När kobalamin är bundet till TCII bildas holotranskobalamin.

Det är endast holotranskobalamin som kan transporteras in i cellerna via specifika receptorer. Därför betraktas holotranskobalamin som den biologiskt aktiva delen av vitamin B12.

Till skillnad från total-B12, som mäter både den aktiva och inaktiva fraktionen, ger holoTC en mer direkt uppskattning av hur mycket funktionellt B12 som faktiskt finns tillgängligt för cellerna.

Struktur och funktion

Holotranskobalamin består av två komponenter:

  • Vitamin B12-molekylen (kobalamin) som behövs för enzymatiska reaktioner.
  • Transportproteinet transcobalamin II, som binder vitaminet och möjliggör upptag i kroppens celler genom receptor-medierad endocytos.

När holotranskobalamin har bundits till receptorer på cellytan internaliseras komplexet, och B12 frigörs inne i cellen för att delta i viktiga biokemiska reaktioner, bland annat:

  • DNA-syntes: B12 behövs som kofaktor för enzymet metioninsyntas, som omvandlar homocystein till metionin. Metionin används för att bilda S-adenosylmetionin (SAMe), en molekyl som fungerar som metyldonator i DNA- och proteinsyntes.
  • Celltillväxt och blodbildning: Holotranskobalamin förser benmärgens celler med B12 för normal mognad av röda blodkroppar. Brist leder till megaloblastisk anemi.
  • Nervsystemets funktion: Genom enzymet metylmalonyl-CoA-mutase används B12 för att omvandla metylmalonyl-CoA till succinyl-CoA. Detta skyddar nervceller från ansamling av metylmalonsyra och bidrar till underhåll av myelinskidorna runt nervceller.

Klinisk betydelse

Eftersom holoTC representerar den aktiva fraktionen av vitamin B12 är det en viktig markör för att bedöma B12-status.

Tidigt tecken på brist

Holotranskobalamin sjunker ofta innan total-B12. Därför kan en analys av holoTC identifiera brist i ett tidigt skede, innan anemi eller neurologiska symtom utvecklas.

Mindre osäkerhet

Total-B12 kan påverkas av nivåer av haptokorrin, vita blodkroppar eller leverpåverkan och därför ge falskt normala värden. HoloTC är mindre känsligt för sådana variationer.

Bedömning av funktionell brist

I kombination med metylmalonsyra (MMA) och homocystein kan holoTC ge en tillförlitlig bild av om kroppen lider av en verklig, funktionell B12-brist. Funktionell brist innebär att total-B12 eller till och med holotranskobalamin kan ligga inom referensintervallet, men att kroppen ändå inte kan utnyttja vitaminet optimalt, vilket leder till störningar i ämnesomsättningen. Ett typiskt kännetecken är förhöjd metylmalonsyra (MMA), vilket visar att B12 saknas för omvandlingen av metylmalonyl-CoA till succinyl-CoA.

Ett annat är förhöjt homocystein, som uppstår när mängden B12 inte räcker för omvandlingen av homocystein till metionin. Med andra ord kan det alltså finnas mätbara nivåer av B12 i blodet, men antingen är mängden aktivt vitamin otillräcklig i cellerna eller så brister transporten och utnyttjandet, vilket i båda fallen leder till att de biokemiska reaktioner som är beroende av vitaminet inte fungerar som de ska. Läs mer om funktionell brist.

Låga värden

Ett lågt värde tyder på brist på biologiskt aktivt B12 och kan ge:

  • Hematologiska symtom med megaloblastisk anemi och trötthet, blekhet, yrsel, hjärtklappning och andfåddhet.
  • Neurologiska symtom som stickningar, domningar, nedsatt balans, muskelsvaghet och kognitiva problem.
  • Psykiatriska symtom som depression, koncentrationssvårigheter och minnesproblem.

Orsaker till lågt holoTC inkluderar:

  • Otillräckligt intag (veganer, vegetarianer).
  • Nedsatt absorption (perniciös anemi, celiaki, Crohns sjukdom, atrofisk gastrit).
  • Följder av mag-/tarmkirurgi (t.ex. gastric bypass).
  • Läkemedel som metformin, protonpumpshämmare, H2-blockerare.
  • Ökat behov (graviditet, amning).
  • Åldersrelaterad nedsättning av magsyra och intrinsic factor-produktion.

Varför är analys av holotranskobalamin viktig?

Analys av holoTC används för att:

  • Upptäcka tidiga stadier av B12-brist, innan total-B12 eller blodstatus visar avvikelser.
  • Utreda ospecifika symtom som trötthet, yrsel, koncentrationssvårigheter, nedsatt minne, stickningar eller balansproblem.
  • Följa upp behandling med B12-tillskott eller injektioner. Om holoTC stiger tyder det på att kroppen får tillgång till aktivt vitamin B12.
  • Bedöma B12-status hos riskgrupper, till exempel:
    • äldre personer
    • veganer/vegetarianer
    • patienter med celiaki, Crohns sjukdom eller atrofisk gastrit
    • individer som genomgått gastric bypass eller annan mag-/tarmkirurgi
    • personer som behandlas långvarigt med protonpumpshämmare eller metformin

Skillnad mellan holotranskobalamin och total-B12

Total-B12 (S- eller P-kobalamin) mäter både den aktiva (holoTC) och inaktiva (haptokorrinbundna) fraktionen och kan ge falskt normala värden. Holotranskobalamin mäter endast den aktiva fraktionen. Sjunker tidigare vid brist och anses därför mer känslig och specifik.

I klinisk praxis används ofta en kombination: holoTC som första linje, kompletterat med MMA och homocystein för att bekräfta en funktionell brist.

Blodprov för holotranskobalamin

Blodprovet används vid utredning av anemier, särskilt när blodstatus visar makrocytos, samt vid diffusa neurologiska eller psykiska symtom där B12-brist kan misstänkas. Undersökningen är också värdefull vid frågeställning om nedsatt upptag i mag-tarmkanalen eller hos personer med ökad risk för brist, exempelvis äldre, personer som följer en vegetarisk eller vegansk kosthållning, individer med autoimmuna sjukdomar eller patienter som under lång tid behandlas med läkemedel som protonpumpshämmare eller metformin.

Blodprovet tas genom venprov. Efter analys får man fram koncentrationen av holoTC i plasma eller serum. Eftersom holoTC-nivåerna speglar det B12 som är tillgängligt för cellerna, används provet ofta i kombination med:

  • Metylmalonsyra (MMA) där förhöjt MMA tyder på funktionell B12-brist.
  • Homocystein där förhöjda värden också kan indikera B12-brist, men är mindre specifikt än MMA.

Holotranskobalamin kan beställas som ett enskilt holotranskobalamin test.

Vad är S-holotranskobalamin?

S-holotranskobalamin är en analys som mäter halten av aktivt vitamin B12 i serum, det vill säga den del av blodet som återstår efter att provet fått koagulera och blodceller samt koagulationsfaktorer avlägsnats. Provet används för att bedöma mängden biologiskt tillgängligt B12 i kroppen.

Unilabs analyserar holotranskobalamin i serum.

Vad är P-holotranskobalamin?

P-holotranskobalamin är motsvarande analys i plasma, den vätska som erhålls när blodet separeras utan att få koagulera, eftersom provet behandlats med antikoagulantia. Även här mäts den aktiva fraktionen av B12, och resultatet ger information om kroppens faktiska tillgång till vitaminet.

Vad är referensintervaller för holotranskobalamin?

Unilabs referensintervall för holotranskobalamin för personer 18 år eller äldre är 27 till 170 pmol/L.

pmol/L står för pikomol per liter.

Vid högt värde

Höga nivåer av holotranskobalamin är i regel ofarliga och kan ses vid nyligen intaget tillskott eller injektioner. I sällsynta fall kan mycket höga värden förekomma vid leversjukdom, myeloproliferativa sjukdomar eller njurinsufficiens, då omsättningen eller utsöndringen av kobalamin är förändrad. Om man inte använder tillskott och värdena är markant förhöjda kan en vidare utredning vara motiverad.

Vid lågt värde

Ett värde under 25 pmol/L talar för sannolik B12-brist. I de flesta fall bör behandling övervägas, särskilt om symtom eller riskfaktorer föreligger. Om den kliniska bilden är oklar kan analys av metylmalonsyra (MMA) användas som bekräftande test, eftersom MMA stiger vid brist på aktivt B12.

Värden i intervallet 25 till 50 pmol/L indikerar möjlig eller begynnande B12-brist, och en kompletterande analys av MMA rekommenderas innan behandling sätts in. Eftersom MMA snabbt normaliseras efter tillskott bör provet tas innan behandling startas. I detta spann kan symtomen variera från lindriga till tydliga neurologiska eller hematologiska tecken, beroende på hur länge bristen pågått.

Vid värden över 50 pmol/L är B12-brist osannolik, förutsatt att man inte har symtom som talar för brist eller tecken på störd omsättning. Hos symtomfria individer krävs ingen vidare utredning.

Behandling kan övervägas utan att invänta kompletterande provsvar vid tydliga neurologiska eller hematologiska symtom, som polyneuropati, ataxi, parestesier eller megaloblastanemi, samt vid risk för irreversibel skada. Det gäller även personer med autoimmun gastrit, tidigare kirurgi som påverkar upptaget (t.ex. gastrektomi, ileumresektion eller fetmakirurgi) och vid graviditet eller amning, där behovet av vitamin B12 är ökat.

Vid osäkerhet eller gränsvärden kan en kombination av klinisk bedömning, MMA och homocystein ge en mer tillförlitlig bild av kroppens faktiska B12-status.