Parietalceller antikroppar

Parietalceller är specialiserade celler i magsäckens slemhinna som producerar saltsyra och intrinsic factor, som är ett glykoprotein nödvändigt för upptaget av vitamin B12 (kobalamin) i tunntarmen (ileum). Saltsyran behövs för matsmältningen och för att skapa en sur miljö i magen, medan intrinsic factor binder vitamin B12 och gör att det kan tas upp längre ner i tarmen.

När parietalcellerna förstörs minskar produktionen av både saltsyra och intrinsic factor vilket försämrar matsmältningen, upptaget av vissa näringsämnen (bland annat järn) och kan på sikt leda till vitamin B12-brist.

Antikroppar mot parietalceller

Hos vissa individer bildar immunsystemet IgG-antikroppar riktade mot parietalcellerna. Dessa antikroppar angriper protonpumpen i magsäckens slemhinna (H⁺/K⁺-ATPase) och är en markör för autoimmun gastrit. Följden blir att parietalcellerna gradvis skadas eller förstörs. När antikropparna finns påverkas kroppen på flera sätt:

  • Minskad produktion av saltsyra vilket leder till försämrad matsmältning och sämre upptag av järn.
  • Minskad produktion av intrinsic factor vilket leder till försämrat upptag av vitamin B12.
  • Gradvis utveckling av atrofisk gastrit och risk för perniciös anemi.

Parietalcellsantikroppar påvisas hos 80–90% av patienter med perniciös anemi och autoimmun gastrit, men de kan även förekomma vid andra sjukdomar som Helicobacter pylori-infektion, ventrikelcancer, Sjögrens syndrom och autoimmuna sköldkörtelsjukdomar.

Autoimmun inflammation och följder

Parietalcellsantikroppar är centrala i den autoimmuna process som leder till atrofisk gastrit. Denna inflammation i magsäcken kännetecknas av:

  • Förtunning av slemhinnan och gradvis förlust av parietalceller.
  • Minskad saltsyraproduktion med försämrat järnupptag.
  • Brist på intrinsic factor, vilket orsakar vitamin B12-brist.

Vanliga följder är:

  • Perniciös anemi (en megaloblastisk anemi som beror på vitamin B12-brist).
  • Neurologiska symtom som stickningar, domningar, balansproblem och minnespåverkan.
  • Ökad risk för ventrikelcancer vid långvarig atrofisk gastrit.
  • Samtidig förekomst av andra autoimmuna sjukdomar, till exempel Hashimotos tyreoidit, Graves sjukdom eller Sjögrens syndrom.

Sambandet mellan atrofisk gastrit, autoimmunitet och perniciös anemi

Atrofisk gastrit kan uppstå antingen genom en kronisk infektion med Helicobacter pylori eller genom autoimmun gastrit. Vid den autoimmuna formen är parietalcellsantikroppar en central del av sjukdomsprocessen. De bidrar till nedbrytningen av parietalcellerna, vilket leder till minskad produktion av saltsyra och intrinsic factor.

När intrinsic factor förloras försämras upptaget av vitamin B12. Detta kan leda till perniciös anemi, som kännetecknas av stora, omogna röda blodkroppar (megaloblastisk anemi) och symtom som trötthet, blekhet, neurologiska störningar och i vissa fall permanenta nervskador.

Utredning av vitamin B12-brist och perniciös anemi

Blodprov för parietalcellsantikroppar (IgG) används som en del av utredningen av vitamin B12-brist och misstänkt autoimmun gastrit. Sensitivitet är hög då parietalcellsantikroppar påvisas hos 80–90% av patienter med perniciös anemi, vilket gör testet känsligt. Däremot är antikropparna inte helt specifika, eftersom de även kan förekomma vid andra sjukdomar. För en mer komplett bild kombineras analysen ofta med:

Behandling av perniciös anemi

Om vitamin B12-brist bekräftas ges behandling i form av vitamin B12-injektioner (ofta hydroxokobalamin intramuskulärt). Eftersom intrinsic factor saknas eller är otillräcklig fungerar inte tarmens upptag längre, och vitaminet måste därför tillföras direkt i blodbanan.

Behandlingen är livslång men mycket effektiv. Blodvärden normaliseras vanligtvis snabbt, symtomen förbättras och risken för nervskador minskar. Neurologiska besvär kan dock ta längre tid att återhämta sig från, och i vissa fall blir skadorna bestående om bristen varit långvarig.

Varför är analysen av parietalcellsantikroppar viktig?

Analysen är viktig för att tidigt upptäcka en autoimmun process i magsäcken som kan leda till vitamin B12-brist och perniciös anemi. Eftersom vitamin B12-brist kan bero på många olika orsaker (t.ex. kost, mag-tarmsjukdomar eller kirurgi) är det värdefullt att kunna avgöra om orsaken är autoimmun. Förekomsten av parietalcellsantikroppar kan också signalera behov av uppföljning för andra autoimmuna sjukdomar.

Varför tas blodprov för parietalcellsantikroppar IgG?

Blodprovet tas vid misstanke om vitamin B12-brist eller autoimmun gastrit, exempelvis när patienten har:

  • Megaloblastisk anemi med trötthet, blekhet och andfåddhet.
  • Neurologiska symtom som stickningar, domningar eller balansproblem.
  • Ospecifika besvär som trötthet eller koncentrationssvårigheter.
  • Utredning av atrofisk gastrit vid långvariga magbesvär.
  • Samtidig autoimmun sjukdom, exempelvis sköldkörtelrubbningar eller typ 1-diabetes.

Blodprovet beställs som ett parietalcells antikroppstest.

Vad är parietalcellsantikroppar IgG – S?

Analysen görs i serum (S), som är den vätskefas som återstår efter att blodet koagulerat. Serum används eftersom det är stabilt och lämpar sig för antikroppsanalys, exempelvis med metoden ELISA.

Karolinska Universitetslaboratoriet analyserar parietalcells-antikroppar i serum.

Hur besvaras provresultatet?

Karolinskas referensintervall för parietalcells-antikroppar IgG är:

  • Positivt resultat (större än 10) som stödjer diagnosen autoimmun gastrit och kan tala för ökad risk för perniciös anemi.
  • Negativt resultat (mindre än 7) som gör autoimmun gastrit mindre sannolik, men utesluter inte sjukdomen helt eftersom vissa patienter saknar mätbara antikroppar.
  • Gränsvärde (mellan 7 och 10) vilket är ett osäkert resultat som behöver följas upp med kompletterande analyser eller ny provtagning.

Resultatet skall tolkas i kombination med symtom, blodstatus, vitamin B12 och eventuella kompletterande analyser.

Tester som innehåller denna blodmarkör