Konjugerat bilirubin

Konjugerat bilirubin är en form av bilirubin som bildas i levern efter att heme, en komponent i hemoglobin från gamla röda blodkroppar, bryts ned. Bilirubin är således en restprodukt från nedbrytningen av hemoglobin och transporteras till levern där det omvandlas till konjugerat bilirubin, som sedan utsöndras via gallan och vidare till tarmen. Konjugerat bilirubin är vattenlösligt, vilket gör att det kan utsöndras i kroppen genom urin eller avföring. Förhöjda nivåer av konjugerat bilirubin kan indikera lever- eller gallvägsproblem.

Vad är konjugerat bilirubin?

Bilirubin är en gul-orange nedbrytningsprodukt som uppstår när hemoglobin från gamla eller skadade röda blodkroppar bryts ner. Denna process sker främst i mjälten, levern och benmärgen. Bilirubin förekommer i två huvudformer:

• Okonjugerat (indirekt) bilirubin som är fettlösligt och bundet till albumin i blodet. Okonjugerat bilirubin kan inte utsöndras via njurarna.
• Konjugerat (direkt) bilirubin som är vattenlösligt och som bildas när bilirubin binds till glukuronsyra i levern. Den konjugerade formen är den som aktivt transporteras ut ur levern via gallgångarna och vidare till tarmen. Kan utsöndras via urinen om gallflödet till tarmen är hindrat, vilket ofta gör urinen mörkare.

Processen av konjugering sker i levercellerna (hepatocyterna) och involverar enzymet UDP-glukuronyltransferas. Konjugerat bilirubin transporteras från levern till gallblåsan och sedan till tarmen, där det hjälper till att smälta fett. En liten mängd konjugerat bilirubin kan utsöndras genom urinen, vilket ger urinen dess gula färg.

Vid nedbrytning delas hemoglobin upp i globin (protein), järn och hem. Hem omvandlas till biliverdin av enzymet hemeoxygenas och biliverdin reduceras till bilirubin av enzymet biliverdinreduktas. Det som bildas är okonjugerat bilirubin.

I tarmen bryts konjugerat bilirubin ner av bakterier till urobilinogen, som antingen:

• Omvandlas till stercobilin (ger avföringen dess bruna färg).
• Återupptas till blodet och förs till njurarna, där det blir urobilin (ger urinen dess gula färg).

Under normala förhållanden utgör konjugerat bilirubin en liten del (vanligen <20 %) av det totala bilirubinet i blodet. Vid hinder i gallflödet eller vid defekt utsöndringsförmåga i levern kan andelen och nivån snabbt stiga.

Varför är analys av konjugerat bilirubin viktigt?

Konjugerat bilirubin är en viktig markör för att bedöma leverns funktion och hälsa, eftersom levern ansvarar för konjugeringen av bilirubin. Om levern inte fungerar korrekt kan konjugeringen av bilirubin bli ineffektiv, vilket leder till att konjugerat bilirubin ansamlas i kroppen. Detta kan orsaka gulsot, vilket gör att huden och ögonvitorna får en gulaktig färg. Höga nivåer av konjugerat bilirubin kan också tyda på problem med gallvägarna, eftersom det kan hindra bilirubinet från att utsöndras från levern. Analys av konjugerat bilirubin är särskilt värdefull när det totala bilirubinet är förhöjt, eftersom det hjälper till att avgöra om orsaken är:

• Prehepatisk (ökad produktion av okonjugerat bilirubin, t.ex. vid hemolys).
• Hepatisk (nedsatt konjugering eller utsöndring, t.ex. vid hepatit, cirros).
• Posthepatisk (hinder i gallvägarna, t.ex. gallsten, tumör).

Varför tas blodprov för analys av konjugerat bilirubin?

Blodprov för att mäta konjugerat bilirubin tas för att undersöka leverfunktionen och för att utreda och övervaka sjukdomar som påverkar levern och gallvägarna. När levern är skadad eller om det finns en blockering i gallvägarna, kan konjugerat bilirubin ackumuleras i blodet, vilket leder till förhöjda nivåer. Blodprov hjälper till att identifiera orsaken till gulsot eller andra leverrelaterade symtom som trötthet eller buksmärta. En ökning av konjugerat bilirubin kan vara ett tecken på flera olika lever- och gallvägssjukdomar som till exempel:

• Hepatit (leverinflammation)
• Levercirros
• Gallvägsobstruktion (t.ex. gallsten eller tumör)
• Gilberts syndrom (en genetisk störning som påverkar bilirubinmetabolismen)

Kliniska situationer där testet används:

• Utredning av gulsot.
• Misstanke om gallstenssjukdom eller gallvägshinder.
• Bedömning vid leversjukdomar som hepatit, cirros, fettlever eller autoimmuna tillstånd.
• Uppföljning efter kirurgi i lever eller gallvägar
• Differentiering mellan hemolytiska och kolestatiska tillstånd

Mätning av konjugerat bilirubin används ofta i kombination med andra tester som totala bilirubinnivåer och leverfunktionsprover som ALAT, ASAT och ALP för att få en fullständig bild av leverfunktionen. Testet är också användbart för att övervaka behandlingar vid leversjukdomar och för att följa upp personer med kända leverproblem eller gallvägssjukdomar.

Blodprov för analys av konjugerat bilirubin beställs som ett konjugerat bilirubin prov.

Vad är P-konjugerat bilirubin och S-konjugerat bilirubin?

P-konjugerat bilirubin mäts i plasma, där blodprovet innehåller antikoagulantia för att förhindra koagulation. S-konjugerat bilirubin mäts i serum, där blodet fått koagulera innan analysen. Värdena är i praktiken ofta jämförbara och val av provtyp beror på laboratoriets rutiner.

Var är referensintervallet för konjugerat bilirubin?

Enligt Karolinska, Unilabs och SYNLAB är referensintervallet för konjugerat bilirubin för vuxna mindre än 4 µmol/L.

µmol/L står för mikromol per liter.

Vid högt värde

Förhöjda nivåer av konjugerat bilirubin i blodet kan indikera olika tillstånd som:

• Gallvägshinder (gallsten, tumör, striktur).
• Kolestatiska leversjukdomar (primär biliär cholangit, primär skleroserande kolangit).
• Läkemedelsinducerad kolestas.
• Hepatit och andra leverskador.

Höga nivåer ger ofta mörk urin och ibland ljus avföring på grund av minskad galltillförsel till tarmen.

Vid lågt värde

Låga värden i blodet är i de allra flesta fall normalt och inte förknippat med sjukdom.