HIV 1/2 – konfirmationstest
HIV-1/2 antikroppskonfirmation är ett kompletterande laboratorietest som används för att bekräfta förekomst av antikroppar mot HIV efter ett positivt screeningtest. Analysen gör det möjligt att fastställa om individen har en pågående eller tidigare infektion samt att särskilja mellan HIV-1 och HIV-2. Det används inte som första test, utan som en del i den diagnostiska kedjan för att säkerställa att HIV diagnosen blir korrekt.
Vad är HIV-1/2 antikroppskonfirmation?
HIV-1/2 antikroppskonfirmation är en verifierande analys som utförs när ett screeningtest (HIV Ag/Ab Combo) visar ett positivt utslag. Syftet med testet är att mer specifikt undersöka om det verkligen finns antikroppar mot HIV-1 och/eller HIV-2 i blodet. Det är ett viktigt steg för att avgöra om infektion faktiskt föreligger, eftersom screeningtestet är mycket känsligt, men inte alltid helt specifikt.
Testet är designat för att skilja mellan antikroppar mot HIV-1 och HIV-2, vilket är viktigt eftersom de två virusvarianterna skiljer sig åt både biologiskt och behandlingsmässigt. HIV-1 är den vanligaste typen globalt och även i Sverige, medan HIV-2 främst förekommer i vissa delar av Västafrika.
Hur fungerar antikroppskonfirmation?
Testet bygger på en separat metodik jämfört med screeningtestet. Vanligt är att man använder immunokromatografisk teknik, där specifika reagenser binds till antikropparna i blodet. Reaktionen skapar ett mönster som visar om det finns antikroppar mot HIV-1, HIV-2 eller båda. Eftersom det är en typ av snabbtest i laboratoriemiljö är det ett pålitligt sätt att bekräfta eller avfärda ett screeningresultat.
Om antikroppar mot HIV-1 eller HIV-2 påvisas bekräftas infektionen, och virusvarianten kan fastställas. Om testet är negativt trots positiv screening, går utredningen vidare med nukleinsyraanalys (HIV 1 RNA) för att utesluta tidig infektion där antikroppar ännu inte utvecklats.
Varför är HIV-1/2 antikroppskonfirmation viktig?
Detta test är ett viktigt steg i HIV diagnostiken eftersom det:
- Bekräftar om HIV-infektion föreligger efter ett positivt screeningtest.
- Särskiljer mellan HIV-1 och HIV-2, vilket påverkar behandlingsval och uppföljning.
- Minskar risken för falskt positiva svar, vilket annars kan orsaka oro eller felaktig behandling.
- Ger en säker grund för diagnos enligt smittskyddslagens krav på verifiering innan anmälan.
När används HIV-1/2 antikroppskonfirmation?
Analysen används uteslutande som ett uppföljande test vid positivt HIV-screeningresultat. Det är en integrerad del av diagnostikkedjan vid:
- Misstänkt HIV-infektion efter positiv HIV Ag/Ab Combo.
- Screening av blodgivare eller gravida där positivt test kräver bekräftelse.
- Osäker HIV-status hos personer med tidigare exponering eller symtom.
- Vid behov av typning mellan HIV-1 och HIV-2.
Blodprov för konfirmation tas vanligtvis i samband med screeningprovet, men analyseras först om screeningtestet är positivt.
Blodprovet beställs som ett HIV-test.
Hur tolkas ett negativt och positivt resultat?
Vid positivt resultat
Om testet påvisar antikroppar mot HIV-1 eller HIV-2 bekräftas infektionen, och vidare utredning samt behandling påbörjas.
Vid negativt resultat
Om inga antikroppar påvisas trots positiv screening kan det bero på att infektionen är i ett mycket tidigt stadium. I dessa fall kompletteras med HIV-1 RNA-analys för att söka efter virusets genetiska material i blodet. Det hjälper till att utesluta eller fastställa infektion i fönsterperioden innan antikroppar hunnit bildas.
Vid behov kommer provet verifieras vidare även för HIV-2-RNA.
Vad händer efter konfirmerat positivt resultat?
Ett bekräftat positivt prov innebär att HIV-diagnos kan ställas. Kontakt etableras med specialistläkare inom infektionsmedicin för vidare utredning, behandlingsplanering och rådgivning. Med modern behandling kan virusnivåerna hållas på omätbara nivåer, vilket gör att risken för att HIV överförs vid sexuell kontakt är mycket låg.
Alla bekräftade HIV-infektioner är anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga enligt smittskyddslagen (2004:168).
