Glukos-6-fosfatdehydrogenas (G6PD)

Glukos-6-fosfatdehydrogenas (G6PD) är ett cellens skyddsenzym som finns i de flesta vävnader, men vars funktion är särskilt viktig i röda blodkroppar (erytrocyter). Enzymet driver det första steget i pentosfosfatvägen och bildar NADPH, som håller glutation i reducerad form och därmed skyddar erytrocyterna mot oxidativ stress. I blodprov kan man mäta G6PD-aktiviteten i erytrocyter för att upptäcka brist eller nedsatt funktion. Personer med brist riskerar hemolys vid oxidativ belastning, till exempel vid vissa infektioner, läkemedel eller efter intag av viss mat.

Vad är G6PD?

G6PD tillhör oxidoreduktaser och katalyserar omvandlingen av glukos-6-fosfat i pentosfosfatvägen. Reaktionen producerar NADPH, som behövs för att hålla glutation reducerat och neutralisera reaktiva syreföreningar. Erytrocyter är extra sårbara för oxidativ skada och är därför starkt beroende av G6PD. Vid brist bryts erytrocyter ned i förtid (hemolys), vilket kan ge anemi, ikterus (gulsot) och hemoglobinuri (hemoglobin läcker ut via urinen).

NADPH

NADPH är en förkortning för Nicotinamide Adenine Dinucleotide Phosphate (reducerad form). Det är en biomolekyl som fungerar som en elektronbärare och är viktig för flera biologiska processer. NADP⁺ är den oxiderade formen, och när den reduceras (tar upp elektroner) bildas NADPH.

I kroppen används NADPH bland annat för att förse celler med elektroner i reduktiva biosyntesreaktioner, det vill säga när molekyler byggs upp, som till exempel fettsyror, kolesterol och nukleotider. NADPH spelar en viktig roll i antioxidativa skyddssystem genom att hålla molekyler som glutation i reducerat tillstånd, vilket hjälper till att neutralisera fria radikaler och skydda celler från oxidativ skada.

Dessutom används NADPH i immunsystemet, särskilt av vita blodkroppar, där enzymet NADPH-oxidas utnyttjar NADPH för att skapa reaktiva syreföreningar (ROS) som kan hjälpa till att döda bakterier vid infektioner.

NADPH homeostas, dvs. balansen mellan produktion och användning, regleras via flera metaboliska vägar, där pentosfosfatvägen är den viktigaste, och enzymer som G6PD spelar nyckelroller i att producera NADPH. Brist på NADPH kan leda till att celler blir känsliga för oxidativ stress, vilket kan bidra till skador, till exempel på röda blodkroppar.

Ärftlighet och varianter

G6PD-brist orsakas av varianter i G6PD-genen (X-bunden nedärvning). Män drabbas oftare, men kvinnor kan ha mosaik (lyonisering) med både normala och bristande erytrocyter vilket kan ge normal eller “falskt normal” aktivitetsnivå trots klinisk risk. WHO beskriver varianter med svår, intermediär eller mild aktivitetsnedsättning och även en sällsynt klass V (ökad aktivitet).

G6PD och hemolys vid oxidativ stress

Hos individer med G6PD-brist kan oxidativ stress utlösa hemolys. Vanliga triggers är infektioner, vissa läkemedel (t.ex. 8-aminoquinoliner som primaquine/tafenoquine) och favabönor. Kliniskt ses trötthet, blekhet, takykardi, mörk urin och ikterus; laboratoriemässigt ofta högt bilirubin/LD, lågt haptoglobin och retikulocytos. Efter en hemolys-episod kan den tillfälliga retikulocytosen ge övergående högre uppmätt aktivitet, varför omtest under stabil fas kan behövas.

Internationella riktlinjer kräver dokumenterat normal G6PD-aktivitet med kvantitativt test innan behandling med primaquine eller tafenoquine, eftersom kvalitativa test kan missa intermediär brist.

Hur hanterar man G6PD-brist?

Att hantera G6PD-brist innebär framför allt att undvika ämnen som kan orsaka oxidativ stress på röda blodkroppar. När symtom uppkommer ges stödjande behandling, vilket kan innebära korrigering av dehydrering, övervakning av blodvärden och i allvarliga fall blodtransfusion. Vid nyfödda med svår gulsot (hyperbilirubinemi) används fototerapi och vid extrema fall kan utbytestransfusion behövas för att förhindra skador. Långsiktig medicinering är sällan nödvändig eftersom de flesta lever utan stora problem, så länge man håller sig till åtgärder för att undvika triggers och följer medicinsk rådgivning.

Vad bör man undvika vid G6PD brist?

Vanliga läkemedel man bör undvika är antimalarial-medel som primaquine och tafenoquine, vissa antibiotika som nitrofurantoin, sulfonamider och dapsone, aspirin i höga doser, samt metylblått. Livsmedel som kan vara problematiska inkluderar bondbönor (fava beans) och ibland andra baljväxter. Det är också viktigt att undvika kemikalier eller ämnen med oxidativa egenskaper, till exempel kemikalier i vissa färger eller färgämnen.

Varför är analys av G6PD viktig?

Ett fungerande G6PD-system är nödvändigt för att erytrocyter ska tåla vardagens oxidativa påfrestningar. Kännedom om G6PD-status påverkar:

• Läkemedelsval (t.ex. malariaregimer med primaquine/tafenoquine, rasburikas m.fl.).
• Utredning av hemolys (akut eller kronisk), inklusive neonatal hyperbilirubinemi där G6PD-brist är en etablerad riskfaktor.
• Riskrådgivning om infektioner, kost och kemikalier som kan fungera som triggers.

Varför tas blodprov för G6PD?

Provet tas vid misstanke om G6PD-brist (t.ex. hemolys utan uppenbar orsak, hereditet eller etnisk riskbakgrund), inför läkemedelsbehandling som kräver intakt G6PD, vid upprepade hemolytiska episoder efter infektion/medicin/kunskapslucka om triggers och vid utredning av neonatal gulsot. Vid läkemedelsscreening används ofta ett kvalitativt snabbtest, medan kvantitativ analys behövs för att verifiera och gradera brist. Mediseras test är ett kvantitativt test.

Analysen utförs på erytrocyter och resultatet uttrycks ofta som U per gram hemoglobin (U/g Hb). Retikulocytos (många omogna erytrocyter) kan ge falskt normala resultat, och nylig blodtransfusion kan maskera brist.

Blodprov för analys av G6PD enzymaktivitet beställs som ett G6PD test.

Vad är G6PD, Erc(B)?

G6PD är förkortning för Glukos-6-fosfatdehydrogena och Erc(B) för erytrocyter (röda blodkroppar) i helblod (B).

Vad är referensintervallet för G6PD?

Karolinska anger > 4,2 U/g Hb (vuxna) som referensgräns, vilket innebär att ett värde större än 4,2 typer på normal aktivitet.

U/g HB står för units (enheter) per gram hemoglobin.

Vid högt värde

Förhöjd G6PD-aktivitet är sällan patologisk. Ett högt värde kan återspegla retikulocytos efter hemolys eller metodologiska skillnader. I klassificeringen finns en sällsynt klass V med ökad aktivitet, utan känd klinisk betydelse.

Vid lågt värde

Låg aktivitet talar för G6PD-brist. Kliniken varierar från asymtomatisk till svår hemolys vid oxidativ stress; hos nyfödda kan bristen bidra till uttalad hyperbilirubinemi. Kvinnliga bärare kan ha normal aktivitetsnivå trots risk, varför omtest eller genetisk analys kan övervägas vid stark misstanke. Test bör inte tolkas under pågående hemolys eller kort efter transfusion, prov upprepas då i stabil fas.