Alfa-1-antitrypsin (ATT)

Alfa-1-antitrypsin eller ATT är ett protein som produceras i levern och tillhör gruppen akutfasproteiner. Dess främsta funktion är att skydda kroppens vävnader, särskilt lungorna, från enzymet neutrofil elastas som frisätts av vita blodkroppar vid inflammation.

Brist på alfa-1-antitrypsin kan leda till progressiva lungsjukdomar som emfysem och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), samt vissa former av leversjukdom. Nivån i blodet kan också stiga vid inflammation eller infektion.

Vad är alfa-1-antitrypsin (ATT)?

Alfa-1-antitrypsin (ATT) är ett glykoprotein som fungerar som en proteashämmare. Det binder till och inaktiverar neutrofil elastas för att förhindra att lungvävnad bryts ner. Proteinet produceras i levern och utsöndras i blodet. Det är ett av kroppens viktigaste skydd mot enzymatisk vävnadsskada under inflammation.

Brist på ATT gör att neutrofil elastas får fritt spelrum i lungorna och kan bryta ner elastiska fibrer, vilket över tid kan leda till lungskador som emfysem och KOL, även hos personer som aldrig rökt. ATT-brist är en ärftlig sjukdom som ofta går oupptäckt tills symtomen visar sig i vuxen ålder, vanligtvis mellan 30 och 50 år.

ATT har även en reglerande funktion i immunsystemet och kan påverka inflammatoriska processer. Förhöjda nivåer av ATT förekommer ofta som ett svar på infektioner eller annan systemisk inflammation, då ATT fungerar som ett akutfasprotein. Det är därför viktigt att tolka nivåerna i relation till kroppens inflammatoriska status.

Hur påverkar ATT-brist lungorna?

Neutrofila granulocyter är en del av kroppens immunförsvar och frisätter enzymet neutrofil elastas vid inflammation i lungorna. Elastaset bryter ner elastiska fibrer och bindväv i lungvävnaden för att bekämpa infektioner, men i frånvaro av tillräckligt med ATT finns inget som bromsar denna nedbrytning. Det leder till:

• Förlust av elasticitet i lungvävnaden.
• Utveckling av emfysem, främst i de nedre delarna av lungorna.
• Försämrad lungfunktion och andningskapacitet.
• KOL-symtom i tidig ålder (30–50 år).

ATT-brist och KOL

Alfa-1-antitrypsin (ATT) har en direkt koppling till utvecklingen av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), särskilt i de fall där sjukdomen debuterar i yngre ålder eller utan typiska riskfaktorer som rökning. ATT-brist är en ärftlig genetisk defekt som leder till att kroppen inte kan producera tillräckliga mängder fungerande alfa-1-antitrypsin som normalt skyddar lungvävnaden från nedbrytning.

Skillnad mellan vanlig KOL och ATT-relaterad KOL

KOL som orsakas av rökning utvecklas ofta långsamt och i övre lungfält, medan ATT-relaterad KOL ofta debuterar tidigare och angriper de nedre delarna av lungorna (basala delar). ATT-brist bör misstänkas hos:

• Icke-rökare eller lätt-rökare med KOL.
• Yngre patienter med andfåddhet och hosta.
• Personer med hereditet för KOL, emfysem eller leversjukdom.

Total ATT och genotypning

Total ATT mäter den sammanlagda mängden alfa-1-antitrypsin i blodet. Detta ger en indikation på eventuell brist, men säger inte alltid något om orsaken. För att bekräfta medfödd ATT-brist används genetisk analys (genotypning), som visar vilka varianter av ATT-genen (SERPINA1) en person har. Vanliga mutationer inkluderar Z och S-allelerna. Om total ATT är lågt i blodet kan diagnosen bekräftas genom genotypning av SERPINA1-genen. De vanligaste riskgenerna är:

• PiZZ med svår brist och hög risk för KOL och leversjukdom.
• PiSZ med måttlig brist och viss risk för sjukdom, särskilt vid rökning.
• PiMM som är normaltyp.

Lungfunktionsundersökningar (spirometri), datortomografi och mätning av diffusionskapacitet kompletterar utredningen. ATT-koncentrat (alfa-1-antitrypsin-substitution) kan ges intravenöst i vissa fall för att bromsa sjukdomsutvecklingen.

Förebyggande åtgärder

För personer med konstaterad ATT-brist är följande avgörande:

• Rökstopp. Även passiv rökning bör undvikas.
• Vaccinationer mot influensa och pneumokocker.
• Regelbunden lunguppföljning med spirometri.
• Tidig behandling av luftvägsinfektioner.

Varför är analys av ATT viktig?

Analys av ATT är viktig för att identifiera personer med brist på alfa-1-antitrypsin, som löper risk att utveckla KOL, emfysem eller leversjukdom. Bristen kan också leda till ökad mottaglighet för infektioner och inflammatoriska tillstånd. Att upptäcka bristen i tid kan möjliggöra förebyggande åtgärder som rökstopp och specialiserad uppföljning.

Hos barn och spädbarn kan ATT-brist också yttra sig som förhöjda leverenzymer, gulsot eller leversvikt.

Varför tas blodprov för att mäta total ATT?

Blodprov för ATT används vid utredning av:

• Kronisk obstruktiv lungsjukdom, särskilt hos icke-rökare.
• Emfysem i unga år.
• Oklara leversymtom hos barn eller vuxna.
• Positiv hereditet (familjehistoria) av ATT-brist.
• Som screening vid långvarig luftvägssjukdom utan tydlig orsak.

Eftersom ATT även är ett akutfasprotein kan nivån vara förhöjd vid pågående inflammation. I sådana fall bör provet tas om i ett lugnt sjukdomsskede.

Blodprov för analys av total ATT kan beställas som ett ATT-test.

Vad är total ATT?

Total ATT avser koncentrationen av alfa-1-antitrypsin i blodet. Ett lågt värde kan tyda på en medfödd brist, medan ett högt värde kan bero på inflammation. Provresultatet behöver därför ofta tolkas tillsammans med andra inflammationsmarkörer som CRP.

Genom att mäta total ATT kan man få en indikation på om individen ligger inom normalt referensintervall eller om vidare utredning bör göras.

Vad är S-ATT?

S-ATT är en analys av alfa-1-antitrypsin i serum, vilket är den vätska som återstår efter att blodkroppar och koagulationsfaktorer avlägsnats. Eftersom serum är fritt från koagulationsproteiner, används det ofta för mätning av proteinkoncentrationer som ATT.

S-ATT är standard vid de flesta laboratorier och ger stabila och tillförlitliga värden vid bedömning av eventuell brist.

Vad är P-ATT?

P-ATT innebär att alfa-1-antitrypsin analyseras i plasma, alltså blodvätska där koagulationsfaktorerna finns kvar. Även om både serum och plasma används vid ATT-analys, är S-ATT vanligare. Skillnaden i värde är generellt liten, men analysmetodens specificitet och referensintervall kan skilja sig något mellan laboratorier.

Vad är referensintervallet för ATT?

Karolinskas referensintervall för ATT är 0,86 till 1,8 g/L för män 18 år eller äldre. För kvinnor 18 år eller äldre är referensintervallet 0,94 till 1,9 g/L.

Unilabs referensintervall för ATT är 0,9 till 1,8 g/L för män 18 år eller äldre, och för kvinnor i samma åldersgrupp 0,9 till 1,9 g/L.

SYNLABs referensintervall för ATT är 0,9 till 1,9 g/L oavsett ålder.

Värden under referensintervallet kan indikera alfa-1-antitrypsinbrist och bör följas upp med genotypning. Förhöjda värden ses ofta vid akuta infektioner eller systemisk inflammation.

g/L står för gram per liter.

Vid högt värde

Förhöjda nivåer av ATT ses vid akuta eller kroniska inflammatoriska tillstånd, infektioner, graviditet eller cancer. Det är en naturlig reaktion eftersom ATT är ett akutfasprotein som ökar i respons på cytokiner och inflammatoriska signaler. Höga värden har sällan klinisk betydelse i sig, men kan hjälpa till att bekräfta förekomsten av systemisk inflammation.

Vid lågt värde

Låga nivåer av ATT tyder oftast på en ärftlig brist. Den vanligaste allvarliga formen är PiZZ-genotypen, där patienten producerar ett felveckat protein som ansamlas i levern istället för att utsöndras i blodet. Detta ökar risken för både lungsjukdom och leversjukdom.

Om ATT är lågt och det finns klinisk misstanke om brist, rekommenderas vidare genetisk testning och eventuellt mätning av fenotyp med isoelektrisk fokusering.