ANA prov – antinukleära antikroppar

Blodprovet för ANA (Antinukleära Antikroppar eller Antinuclear Antibodies på engelska) mäter förekomsten av autoantikroppar riktade mot cellkärnans komponenter och används främst vid utredning av misstänkta autoimmuna sjukdomar. ANA-antikroppar är vanliga vid tillstånd som systemisk lupus erythematosus (SLE), Sjögrens syndrom, systemisk skleros och blandade bindvävssjukdomar. Ett positivt test kan tyda på att immunsystemet reagerar mot kroppens egen vävnad. Följande ingår:

• Analys av antinukleära antikroppar (ANA). S-ANA IgG (serum) analyseras av Karolinska och Unilabs. Karolinska utför ENA (extraherbara nukleära antigen) och Anti-dsDNA (antikroppar mot dubbelsträngat DNA) oavsett utfall av S-ANA, medan Unilabs utför dessa analyser vid ett positivt utfall av S-ANA.
• Blodprovstagning på Karolinska eller Unilabs drop-in (tidsbokning på ett fåtal orter).
• Ett läkarkommenterat provsvar online i ”Min Journal” som du loggar in med via Bank-ID och kommer åt via mobil, surfplatta och dator (du behöver inte skapa ett konto).
• En analys som konstaterar normala eller avvikande blodvärden jämfört med referensvärden.
• Ett telefonsamtal från ansvarig läkare vid gravt avvikande provsvar.
• Du kan ta blodprovet direkt efter beställning.

Karolinska erbjuder den mest omfattande panelen av ANA-subtyper. Unilabs täcker de vanligaste antikropparna, men inkluderar inte analys av nukleosomer, SmRNP och ribosomalt P. Unilabs analyserar anti-Centromer B om ANA visar ett centromermönster.

Provtagningsanvisning: Blodprovet behöver inte tas vid en viss tidpunkt på dagen och du behöver inte vara fastande. Svarstid från laboratoriet är längre än vanligt och kan dröja upp till 10 dagar, vilket innebär att det kan ta 2 veckor innan du har fått ditt resultat.

Observera att ANA-testet inte är avsett som ett allmänt test utan bör endast tas vid misstanke om autoimmun sjukdom. Ett positivt provsvar betyder inte nödvändigtvis att du har en sjukdom, men kan kräva ytterligare analyser och medicinsk bedömning. Observera också att negativ ANA inte utesluter förekomst av vissa autoantikroppar som kan påvisas med ENA.

Vad är S-ANA?

S-ANA står för Antinukleära Antikroppar i serum och är ett blodprov som används för att upptäcka antikroppar som angriper strukturer inuti cellkärnan. Normalt ska kroppens immunförsvar känna igen och skydda kroppens egna celler, men vid vissa autoimmuna sjukdomar bildas antikroppar som felaktigt riktas mot kroppens egen vävnad. ANA är en typ av sådana autoantikroppar. ANA kan rikta sig mot olika komponenter i cellkärnan, till exempel DNA, RNA eller kärnproteiner. Dessa antikroppar förekommer främst vid så kallade systemiska bindvävssjukdomar, där flera organsystem kan påverkas.

ANA förekommer i höga nivåer hos de flesta med SLE och är också en del av de internationella klassifikationskriterierna för flera autoimmuna sjukdomar. Samtidigt kan ANA förekomma i låga nivåer hos friska individer, särskilt hos kvinnor och äldre eller tillfälligt i samband med infektion.

Varför behövs analysen?

S-ANA är ett så kallat screeningtest, vilket betyder att det används för att undersöka om det finns något avvikande som bör utredas vidare. Ett positivt test betyder inte automatiskt att man har en sjukdom, men det är en viktig pusselbit i den fortsatta bedömningen. Analysen används för att:

• Utreda misstanke om systemisk autoimmun sjukdom hos personer med symtom som trötthet, ledvärk, hudutslag, feber utan känd orsak, torrhet i ögon och mun eller Raynauds fenomen.
• Stödja diagnostik av sjukdomar som SLE, Sjögrens syndrom och andra kollagenoser.
• Bedöma sjukdomsaktivitet eller behandlingsbehov i vissa fall.

Det är viktigt att ett positivt ANA-test tolkas tillsammans med symtom och andra laboratorieprover, eftersom ANA också kan förekomma hos friska personer. Ett positivt ANA är alltså inte alltid liktydigt med sjukdom.

ANA-testet är särskilt viktigt vid utredning av sjukdomar som:

• Systemisk lupus erythematosus (SLE)
• Sjögrens syndrom
• Systemisk skleros (sklerodermi)
• Myosit (inflammatorisk muskelsjukdom)
• MCTD (blandad bindvävssjukdom)
• Autoimmun hepatit

Hur vanligt är ett positivt ANA-resultat?

Cirka 5% av friska personer kan ha ett svagt positivt ANA utan att vara sjuka, särskilt kvinnor och äldre. Ett positivt test kan ibland ses tillfälligt i samband med infektion. Hos personer med SLE är ANA positivt i ca 95% av fallen.

Vad händer vid ett postivt svar?

Karolinska utför ENA (extraherbara nukleära antigen) och Anti-dsDNA (antikroppar mot dubbelsträngat DNA) oavsett utfall av S-ANA, och Unilabs utför dessa analyser vid positivt utfall av S-ANA.

Vad är ENA- och dsDNA-analyser?

ENA-analys (extraherbara nukleära antigen) används för att upptäcka autoantikroppar som riktar sig mot specifika proteiner i cellkärnan eller cytoplasman. Dessa antikroppar förekommer vid flera autoimmuna sjukdomar, bland annat Sjögrens syndrom, systemisk lupus erythematosus (SLE), systemisk skleros och myosit. ENA-screen är ett brett test av enskilda autoantikroppar, till exempel anti-SSA (Ro), SSB (La), RNP, Sm, Scl-70, Jo-1.

Anti-dsDNA (antikroppar mot dubbelsträngat DNA) är en mer specifik markör för SLE och förekommer hos cirka 70% av patienterna. Förhöjda nivåer kan spegla sjukdomsaktivitet, särskilt vid lupusnefrit.

Vilka ENA-analyser inkluderar Karolinska och Unilabs?

Följande ingår