Koppar är ett livsnödvändigt spårämne som kroppen behöver i små mängder, men som har stor betydelse för en rad biologiska funktioner. Ämnet förekommer naturligt i många livsmedel och absorberas huvudsakligen i tunntarmen. Koppar lagras i levern och används i många enzymatiska processer som är centrala för kroppens funktion och hälsa.
Koppar får vi främst i oss via kosten, särskilt från nötter och frön, skaldjur, lever, fullkornsprodukter, baljväxter, kakao, vissa grönsaker och torkad frukt. Dricksvatten från kopparrör kan också bidra.
Enzymer och ämnesomsättning
Koppar fungerar som en essentiell kofaktor i flera viktiga enzymer, så kallade kopparberoende enzymer. Dessa är involverade i processer som energiomsättning (till exempel via cytokrom c-oxidas i mitokondrierna), nedbrytning av fria radikaler (via superoxiddismutas) och produktionen av signalsubstanser. Brist på koppar kan leda till ineffektiv energiproduktion i cellerna och ökad oxidativ stress, vilket i längden kan bidra till cellulär skada och åldrande.
Järnmetabolism och blodbildning
En av kopparns viktigaste roller är att möjliggöra normal järnomsättning. Enzymet ceruloplasmin, som är kopparberoende, omvandlar järn till en form som kan transporteras i blodet. Brist på koppar kan därför leda till så kallad sekundär järnbristanemi, trots att kroppens järndepåer är normala. Detta sker eftersom järnet inte kan mobiliseras effektivt från vävnaderna till blodet.
Bindväv, ben och skelett
Koppar är avgörande för bildningen av stark och stabil bindväv. Enzymet lysyloxidas, som är beroende av koppar, behövs för att korsa kollagen- och elastinfibrer i vävnader som hud, leder, kärl och ben. Vid långvarig kopparbrist kan bindväven försvagas, vilket påverkar skelettets och blodkärlens integritet.
Nervsystemets funktion
Koppar är även inblandat i bildningen av myelin, det skyddande höljet som omger nervceller, samt i syntesen av vissa neurotransmittorer, som dopamin. Brist på koppar kan därför påverka både kognitiva och motoriska funktioner, och i allvarliga fall leda till neurologiska symtom som gångsvårigheter, domningar eller koordinationsstörningar.
Pigmentering och hudhälsa
Koppar krävs för att kroppen ska kunna producera melanin, det pigment som ger färg åt hud, hår och ögon. Enzymet tyrosinas, som är involverat i melaninproduktionen, är beroende av koppar. Brist kan därför påverka hudens och hårets pigmentering.
Immunförsvar
Koppar spelar också en roll i immunsystemets funktion, särskilt genom att stödja utvecklingen av vissa vita blodkroppar och skydda kroppen mot infektioner. Ett lågt kopparintag kan ge nedsatt motståndskraft mot bakterier och virus.
Hur mäter man kopparnivåer kroppen?
Kroppens kopparnivåer mäts oftast med blodprov (P-koppar eller S-koppar) och ibland genom att analysera ceruloplasmin, som är det viktigaste transportproteinet. Vid misstanke om rubbningar kan även dygnsurinprov (U-koppar) eller leverbiopsi göras, särskilt vid utredning av kopparinlagringssjukdomar som Wilsons sjukdom.
