Påssjuka – parotitvirus IgG

Påssjuka är en smittsam virussjukdom som orsakas av parotitvirus. Infektionen ger ofta feber, huvudvärk och svullnad av spottkörtlarna, framför allt öronspottkörtlarna. Sjukdomen kan leda till komplikationer som testikelinflammation (orkit), äggstocksinflammation (ooforit), hjärnhinneinflammation, bukspottkörtelinflammation och i sällsynta fall hörselnedsättning.

Som en följd av det svenska vaccinationsprogrammet är påssjuka idag en ovanlig sjukdom, men utbrott kan fortfarande förekomma, särskilt i samband med resor eller bland grupper med låg vaccinationstäckning. Påssjuka ingår i MPR-vaccinet (mässling, påssjuka och röda hund) som ges inom det allmänna barnvaccinationsprogrammet.

Vad är påssjuka?

Påssjuka, eller epidemisk parotit, orsakas av parotitvirus som är ett enkelsträngat RNA-virus som tillhör familjen Paramyxoviridae och släktet Rubulavirus. Viruset sprids genom droppsmitta, främst via hosta och nysningar, men också via direktkontakt med saliv, till exempel vid delad dryck eller gemensamma bestick.

Sjukdomen har en inkubationstid på cirka 16–18 dagar, men kan variera mellan 12 och 25 dagar. De första symtomen är ofta diffusa med feber, sjukdomskänsla och huvudvärk. Därefter uppträder svullnad och ömhet i spottkörtlarna, vanligtvis på båda sidor. Komplikationer förekommer och kan inkludera:

• Orkit (testikelinflammation) som kan påverka fertiliteten i enstaka fall.
• Ooforit (äggstocksinflammation) hos kvinnor.
• Meningit (hjärnhinneinflammation), oftast självläkande men kan ge besvär.
• Encefalit (hjärninflammation) som är ovanlig men allvarlig.
• Pankreatit (bukspottkörtelinflammation).
• Hörselnedsättning, i sällsynta fall permanent.

Hur sprids parotitviruset i kroppen?

Infektionen börjar med att viruset infekterar epitelceller i luftvägarna. Därefter sprids det till lymfkörtlarna där det förökar sig, innan det via blodet (viremi) når spottkörtlar, könskörtlar, bukspottkörtel och ibland nervsystemet.

Den mest typiska manifestationen är svullnad av öronspottkörtlarna, men virusets systemiska spridning förklarar varför sjukdomen kan leda till komplikationer i flera olika organ.

Hur reagerar immunförsvaret?

Kroppens immunförsvar reagerar i flera steg:

• Det medfödda immunförsvaret med makrofager och dendritceller känner igen viruset och frisätter cytokiner.
• Det adaptiva immunförsvaret:
  • Producerar först IgM-antikroppar (B-celler) som kan påvisas tidigt.
  • Efter 1–2 veckor sker en klassväxling till IgG-antikroppar. Dessa ger långvarigt skydd och kvarstår oftast livslångt.
  • T-celler aktiveras och bidrar till att eliminera infekterade celler.

Vid vaccination med MPR stimuleras immunsystemet på liknande sätt, men utan att sjukdom utvecklas. Vaccinet innehåller levande, försvagat parotitvirus och ges i två doser som ger ett effektivt och långvarigt skydd.

Varför är IgG antikroppar mot påssjuka viktiga att analysera?

När kroppen utsätts för påssjukevirus, antingen genom infektion eller vaccination, bildas IgG-antikroppar. Dessa är långlivade och fungerar som ett skydd mot återinfektion. Analys av IgG-antikroppar är viktig för att:

• Bekräfta immunitet hos vårdpersonal eller andra med hög smittrisk.
• Säkerställa skydd inför graviditet, eftersom påssjuka under tidig graviditet kan öka risken för komplikationer.
• Utvärdera vaccinationsstatus hos personer som saknar dokumentation.

Varför tas blodprov för påssjuka IgG?

Ett blodprov för parotitvirus IgG tas i situationer som:

• Vid osäkerhet om tidigare infektion eller vaccination.
• Inför anställning inom vård, förskola eller andra yrken med hög smittrisk.
• Inför planerad graviditet eller fertilitetsutredning.
• Vid resor till områden där påssjuka förekommer.
• För att bekräfta vaccinationsskydd.

Provet kan beställas som ett enskilt påssjuka antikroppstest.

Hur tolkas provsvaret?

Karolinska redovisar resultat som positivt, gränsvärde eller negativt:

• Positivt resultat innebär att IgG antikroppar påvisats, vilket med hög sannolikhet innebär immunitet genom tidigare infektion eller vaccination.
• Vid gränsvärde är skyddsnivån osäker. Ett nytt prov kan tas eller kompletterande vaccination rekommenderas.
• Negativt resultat innebär att inga IgG antikroppar påvisats, vilket innebär att immunitet saknas. Vaccination rekommenderas om inga medicinska hinder finns.

Till skillnad från till exempel rubella och hepatit B finns ingen internationellt fastställd immunitetsgräns för påssjuka, men förekomst av IgG anses vara en pålitlig indikator på skydd.

Vad gör man vid misstänkt påssjuka?

Vid misstänkt påssjuka bör vården kontaktas, särskilt vid symtom som feber, huvudvärk och svullna spottkörtlar i kombination med känd smittrisk. Påssjuka är både anmälningspliktig och smittspårningspliktig enligt smittskyddslagen. Diagnos kan bekräftas med:

• IgM-antikroppar visar aktuell eller nyligen genomgången infektion.
• PCR-analys påvisar virusets arvsmassa direkt.