Ja, med hjälp av blodprov går det att mäta nivån av vitamin B12 och upptäcka en eventuell brist. Vitamin B12, även kallat kobalamin, behövs för bildningen av röda blodkroppar och för nervsystemets normala funktion. Brist kan orsaka blodbrist (anemi) och symtom som trötthet, yrsel, hjärtklappning och huvudvärk. Även neurologiska besvär som domningar, stickningar, nedsatt känsel och balanssvårigheter kan förekomma, ibland även utan blodbrist.
Ett vitamin B12-test mäter den totala mängden B12 i blodet. Ett lågt värde kan tyda på brist, men ett normalt värde utesluter inte alltid att kroppen har otillräckligt med fungerande B12. Vid misstänkt brist kan därför kompletterande blodprover behövas.
Holotranskobalamin – aktivt vitamin B12
Holotranskobalamin (aktivt B12) mäter den del av vitamin B12 som är bunden till transportproteinet transkobalamin och tillgänglig för kroppens celler. Till skillnad från totalt B12, som mäter både aktivt och inaktivt bundet vitamin, ger holotranskobalamin information om den biologiskt tillgängliga delen.
Analysen kan användas som ett alternativ eller komplement till totalt B12 vid misstänkt brist. Ett lågt värde kan vara ett tidigt tecken på otillräcklig B12-tillgång. Läs mer om skillnaden mellan holotranskobalamin och totalt B12.
MMA – vid misstanke om funktionell B12-brist
För en mer noggrann bedömning av kroppens B12-status kan analys av MMA (metylmalonat) i blodet vara ett viktigt komplement. MMA är ett ämne som normalt omsätts med hjälp av vitamin B12. Vid brist kan MMA ansamlas i blodet, vilket innebär att ett förhöjt värde kan indikera en funktionell B12-brist, även om totala B12-nivåer ligger inom referensintervallet.
MMA kan bidra till att identifiera B12-brist när andra provsvar är svårtolkade. Eftersom MMA även kan vara förhöjt vid nedsatt njurfunktion behöver resultatet bedömas tillsammans med övriga blodprover och symtom.
Även homocystein kan användas som kompletterande markör vid misstänkt B12-brist. Förhöjda nivåer kan förekomma vid brist på B12, men även vid exempelvis brist på andra B-vitaminer. Homocystein är därför mindre specifikt för B12-brist än MMA.
Behandling vid lågt B12-värde
Vid konstaterad vitamin B12-brist kan behandling ges med B12 i tablettform eller genom injektioner. Vilken behandling som är lämplig beror bland annat på orsaken till bristen, hur uttalad den är och om det finns neurologiska symtom.
Blodvärdena kan förbättras inom några veckor efter påbörjad behandling, medan neurologiska symtom som domningar och stickningar ibland tar flera månader att förbättras. Vid långvarig brist finns risk för bestående nervskador, vilket gör det viktigt att upptäcka och behandla bristen i tid.
Om bristen beror på otillräckligt intag via kosten kan kostförändringar och tillskott vara aktuella. Vid nedsatt upptag av B12 i mag-tarmkanalen kan däremot långvarig eller livslång behandling behövas.
Perniciös anemi
Perniciös anemi är en form av blodbrist som orsakas av vitamin B12-brist till följd av nedsatt upptag av vitaminet. Tillståndet är kopplat till en autoimmun process i magsäcken, där immunsystemet angriper magsäckens slemhinna och kan leda till brist på ett protein som kallas intrinsic factor.
Intrinsic factor behövs för att vitamin B12 ska kunna tas upp i tunntarmen. När produktionen minskar eller upphör försämras upptaget av B12, vilket med tiden kan orsaka brist och blodbrist.
Vid perniciös anemi behövs i regel livslång behandling med vitamin B12, eftersom den bakomliggande störningen i upptaget vanligtvis är bestående. Behandlingen kan ges med injektioner eller högdos B12 i tablettform, beroende på den individuella medicinska bedömningen.
