Tungmetaller blodprov

Metallers hälsopåverkan

26 januari 2024

Metaller, till exempel tungmetaller och alkalimetaller, är grundämnen med hög densitet som förekommer naturligt i naturen. Dessa metaller kan trots sin naturliga förekomst även genereras av mänsklig aktivitet, bland annat finns tungmetaller i vissa livsmedel och elektronik. Överdriven exponering för metaller kan ha skadliga effekter på hälsa och mående. Kroppen reagerar olika på exponering för olika metaller och det går att testa vad man har för halter i kroppen av dessa ämnen via blodprov.

De olika metallernas påverkan på kroppen

Arsenik (As)

Arsenik är ett grundämne som främst förekommer i berggrunden. Exponering av arsenik sker främst genom dricksvatten, olika livsmedel, olika elektroniska komponenter och i bekämningsmedel för insekter. Användningen av arsenik har näst intill helt upphört i Sverige i och med dess toxiska egenskaper. Trots detta kan arsenik ibland förekomma i dricksbrunnar, även om det är ovanligt.

Akut hög exponering för arsenik kan ge upphov till snabbt framträdande symtom såsom kräkningar, diarré, buksmärtor, muskelsvaghet och förlamning, vilket utgör en livshotande situation som kräver omedelbar medicinsk vård.

Långvarig, låggradig exponering av arsenik kopplas till kroniska hälsoproblem som hudförändringar och skador på inre organ, särskilt lever och njurar. Risken för olika former av cancer, särskilt lung- och hudcancer, ökar också vid långvarig exponering. Förhöjda arsenikvärden kan även resultera i neurologiska problem och hudlesioner. Individuella variationer i hälsotillstånd, exponeringsnivåer och exponeringstid kan påverka symtom och effekter. Vid misstanke om höga arsenikhalter är det nödvändigt att söka medicinsk hjälp för utvärdering och behandling.

Bly (Pb)

Bly är en vanlig miljöförorening som finns i luft, mark, vatten och mat över hela världen. Det har historiskt använts i olika produkter som mynt, färgpigment, legeringar och vattenledningar. Tidigare användes bly också i bensin, vilket ledde till exponering genom inandning av bilavgaser, men denna användning har nu upphört. Idag finns bly i bilbatterier, plast, färgpigment, ammunition och i lödningar för elektronik. Även om blyhalten i dricksvatten är vanligtvis låg, har förhöjda halter upptäckts i enstaka privata brunnar. Ansträngningar görs globalt för att avveckla bly från olika produkter och minska exponeringen för att skydda människors hälsa.

Exponering för bly kan öka risk för högt blodtryck och kronisk njursjukdom. Vid graviditet kan bly överföras till fostret vilket kan vara skadligt och leda till olika funktionsnedsättningar för fostret. Det understryker vikten av att minska blyexponeringen, särskilt under graviditet och barnets tidiga utvecklingsstadier.

Kvicksilver (Hg)

Kvicksilver är en giftig substans som håller på att fasas ut globalt inom ramen för miljömålet “Giftfri miljö”. Trots detta tillförs Sverige kvicksilver från andra länder, främst genom globala källor som kolbränning, smältverk, och avfallsförbränning. Kvicksilver i miljön omvandlas till metylkvicksilver, som ansamlas i fisk, särskilt rovfiskar, vilket kan leda till höga halter av metylkvicksilver i vissa fiskarter.

Yrkesmässig exponering för kvicksilver kan inträffa i vissa industrier, såsom klor-alkaliindustrin och vid tillverkning av lysrör och batterier.

Metylkvicksilver kan allvarligt påverka fostrets utveckling, särskilt det centrala nervsystemet, vilket har visats genom epidemiologiska studier. Tungmetallen, som vi får i oss genom att äta viss fisk, kan passera över till foster via moderkakan. Gravida kvinnor, ammande mödrar och de som planerar att bli gravida bör undvika att äta fisk som kan innehålla kvicksilver oftare än 2–3 gånger per år, enligt Livsmedelsverkets kostråd. Höga nivåer av metylkvicksilver har även kopplats till ökad risk för hjärtkärlsjukdom hos vuxna.

Kadmium (Cd)

Kadmium, en av de mest giftiga tungmetallerna, sprids i miljön genom gruv- och metallindustrin samt via mineralgödsel. Trots minskad användning av kadmium finns inga tydliga tecken på minskad exponering i Sverige.

Vissa livsmedel, särskilt spannmålsprodukter, rotfrukter och grönsaker, utgör huvudkällan för icke-rökande individers kadmiumexponering. Gravida kvinnor och kvinnor i fertil ålder har generellt högre kadmiumbelastning, delvis på grund av järnförluster. Tobaksrök är en betydande exponeringskälla för rökare, med högre kadmiumhalter i blod och njurar jämfört med icke-rökare.

Kadmium ackumuleras främst i njurarna och anses påverka njurfunktionen. Ny forskning antyder att kadmium kan påverka risken för benskörhet och frakturer vid lägre exponeringsnivåer än man tidigare trott. Kadmium är klassificerat som cancerframkallande, med ökad risk för lungcancer vid yrkesexponering. Det finns indikationer på att kadmium kan öka risken för hormonberoende cancer och hjärt-kärlsjukdom. Gravida kvinnors kadmiumexponering kan påverka fostrets tillväxt, och fortsatt exponering under barnaåren kan påverka tillväxt och kognitiv utveckling.

Litium (Li)

Litium är en alkali-metall som finns i varierande halter i mineraler. Halterna i europeiska vattendrag och svenska brunnar varierar, och intaget via kosten varierar mellan 10–500 µg/dag, med viss salttyp som bidrar till högre intag.

Litium absorberas väl i tarmen och utsöndras huvudsakligen i urinen inom några dagar. Negativa hälsoeffekter är mest studerade vid medicinering för mentala sjukdomar, där dagliga doser kan vara 450–1300 mg och inkludera påverkan på sköldkörtel och njurar. Effekter av litium i dricksvatten är mindre studerade, men områden i Sydamerika med höga halter har rapporterat påverkan på sköldkörtel och fostertillväxt.

Nickel (Ni)

Nickel används i många produkter som kan komma i kontakt med huden och orsaka nickelallergi, exempelvis smycken, knappar och verktyg. Håltagning i öronen har länge betraktats som en vanlig orsak, men andra föremål kan också ge nickelallergi. Nickel finns även i livsmedel och, även om det inte anses orsaka allergi, kan det försämra eksem hos känsliga personer.

Nickelallergi är den vanligaste formen av kontaktallergi, särskilt vanligare hos kvinnor på grund av ökad exponering. Allergin kan orsaka handeksem, som är långvarigt och har dålig prognos. Nickelallergi är bestående, och förändringar syns bäst hos yngre åldersgrupper över tid.

Krom (Cr)

Krom och dess föreningar används i många produkter och processer, inklusive byggmaterial, skinnberedning, rostfritt stål och ytbehandling. Krom (VI) finns naturligt i cement och är en vanlig orsak till arbetsrelaterad allergi hos män, medan krom (III) används i kromgarvning av läder.

Metalliskt krom anses relativt stabilt och tros inte utgöra en allergirisk. Kromallergi har ökat bland kvinnor, särskilt genom exponering för krom i läderprodukter som skor, handskar och möbler. Krom (VI) är starkare allergiframkallande än krom (III), och eksem kan uppstå vid hudkontakt med kromgarvat läder, som innehåller högre halter av krom (III).

Orsaker till förhöjda metallnivåer

Exponering för tungmetaller kan bero på industriell förorening, konsumtion av förorenade livsmedel, rökning, medicinering, och geografiska faktorer. Individers yrke och livsstil spelar en avgörande roll i exponeringsnivåerna.

Nyckelord: Tungmetaller, metallanalyser, arsenik, bly, kvicksilver, kadmium, litium, nickel, krom, hälsorisker, exponering, toxikologi.

Källor: Karolinska institutet, livsmedelsverket

Läs mer om och beställ metallanalyser här

Texterna under kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.