Stress och hjärt-kärlsjukdom

Stress och hjärt-kärlsjukdom

30 september 2022

Mediseras stipendium till Lunds Universitet går i år till läkarstudenten Isa Vigren och hennes forskning om hjärtskademarkören IL-6 och stress. Enligt hjärt-lungfonden så är över 2 miljoner människor i Sverige drabbade av hjärt-kärlsjukdomar. Det är också den vanligaste dödsorsaken i både Sverige och resten av världen. På senare år har det forskats mycket kring stress kopplat till hjärt-kärlsjukdomar. Stressrelaterad ohälsa är ett starkt växande problem i vårt samhälle idag och detta är något som skall undersökas i projektet.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka korrelationen mellan kardiovaskulär sjukdom, nivån av IL-6 samt dess lösliga receptor, med sjukdom som utgångspunkt. Detta för att undersöka dess kliniska relevans som biomarkör för att kunna förutspå hjärt-kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt. Genom att tidigt kunna identifiera personer i riskzonen, kan preventiv behandling i form av till exempel stressreducerande åtgärder eller läkemedel sättas in.

Frågeställningar

Kan biomarkörerna IL-6 och sIL-6R hjälpa till att identifiera individer med högre risk för hjärt-kärlsjukdomar? Kommer dessa biomarkörer att ge ytterligare information än andra sorters prover som används idag?

Hjärtskademarkören IL-6 i blodprov

Studien fokuserar på Interleukin 6 (IL-6), en hjärtskademarkör kopplad till stress. Genom att tidigt upptäcka höga nivåer av IL-6 hos stressade individer kan preventiva åtgärder sättas in. Det har tidigare forskats mycket på interleukin 6 (IL-6), en inflammatorisk cytokin och dess koppling till stress på hjärtat. Man har kunnat visa att koncentrationen och durationen av IL-6 har en avgörande roll, där det akuta svaret på IL-6 främst är skyddande, medan kronisk signalering, som vid långvarig psykisk och fysisk stress, leder till patogen inflammation och autoimmunitet.

När utsöndras IL-6 i blodet?

Hjärt-kärlsjukdomar är något som ger upphov till en hög fysisk stress på kroppen. Ökade IL-6 nivåer har visat sig ge ett “fight or flight”-påslag med ökad adrenalinutsöndring och hyperglykemi. Denna fysiska stress på kroppen och ökande halter av cirkulerande hormoner kan i sin tur ge upphov till en psykisk stress och känsla av obehag.

Framtida behandling

Projektet bidrar till att jobba mot framtagandet av framtida behandling med så kallad anti-IL-6, som kan ges till patienter för att minska risk för fysisk stress och stressrelaterade skador på hjärtat.

Tidig upptäckt

Projektet driver också frågan om hur man kan fånga upp patienter som är i riskzonen och kunna sätta in preventiv behandling i form av diet, träning eller annan typ av behandling.

Metodik

Studien kommer att genomföras i form av en kvantitativ dataanalys med hjälp av data hämtad från studien Malmö Kost Cancer. Relevant data är insamlad mellan 1991 och 2014 och innefattar ca 4700 deltagare. Deltagarna har genomgått en basundersökning där de bland annat lämnade blodprover som frystes in. Patienterna har följts årligen sedan dess genom utdrag från Socialstyrelsen (dödsorsak, sluten vård etc), där vi har tillgång till avidentifierade data från samtliga deltagare. Detta möjliggör en statistisk undersökning av korrelationen mellan de kardiovaskulära sjukdomar deltagarna utvecklat och vilken nivå av IL-6 samt sIL-6R som fanns i deras blodprover. Inom ramen för projektet sker det samverkan med hjärt-kärl forskare på Imperial College i London samt studiebesök i Jakarta, Indonesien.

Hur kommer stipendiet vara till nytta?

Med hjälp av bidrag från Medisera underlättas genomförandet av studien med syfte att upptäcka skadliga biomarkörer. Genom att tidigt kunna upptäcka biomarkörer som ger ökad risk för stress på kroppen och genom att sätta in rätt kost och motion hos patienten kan vi i framtiden motverka utvecklingen av dessa typer av livsstilssjukdomar.

Källor

Hartman, J.; Frishman, W.H. Inflammation and atherosclerosis: A review of the role of interleukin-6 in the development of atherosclerosis and the potential for targeted drug therapy. Cardiol. Rev. 2014, 22, 147–151. [Google Scholar] [CrossRef]

Fontes, J. A., Rose, N. R., & Čiháková, D. (2015). The varying faces of IL-6: From cardiac protection to cardiac failure. Cytokine, 74(1), 62–68. https://doi.org/10.1016/j.cyto.2014.12.024

Kaplanski G, Marin V, Montero-Julian F, Mantovani A, Farnarier C. IL-6: a regulator of the transition from neutrophil to monocyte recruitment during inflammation. Trends in immunology. 2003;24:25–9. [PubMed] [Google Scholar]

Hansson, GK. and Hansson, BG., 2022. Ateroskleros (åderförkalkning) – Internetmedicin. [online] Internetmedicin.

Rose-John S. (2012). IL-6 trans-signaling via the soluble IL-6 receptor: importance for the pro-inflammatory activities of IL-6. International journal of biological sciences, 8(9), 1237–1247.

Hjärt-Lugnfonden

Vetenskap och hälsa.se

Texterna i kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.