Blodgivare och blodtyp

Internationella blodgivardagen 2023 – en gåva som gör skillnad

14 juni 2023

Varje år den 14 juni infaller den internationella blodgivardagen, som världshälsoorganisationen WHO instiftat. Dagen är tillägnad att hylla alla världens blodgivare och öka medvetenheten kring vikten av blodgivning. Hälsosystem världen över är beroende av frivilliga blodgivare och behovet av bloddonatorer är stort.

Blodets funktioner

Röda blodkroppar

Blodet innehåller röda blodkroppar som i sin tur innehåller hemoglobin, vilket ansvarar för att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader. Blodet transporterar även näringsämnen, såsom glukos och fettsyror, från matsmältningssystemet till olika delar av kroppen där de behövs för energiproduktion och celldelning.

Vita blodkroppar

De vita blodkropparna är en viktig del av immunsystemet och finns i blodet. De hjälper till att bekämpa infektioner och sjukdomar genom att identifiera och attackera främmande ämnen, såsom bakterier, virus och cancerceller. Blodet tar även bort koldioxid och andra avfallsprodukter som bildas som ett resultat av ämnesomsättningen i kroppens celler. Dessa avfallsprodukter transporteras till bland annat lungorna och njurarna för rensning från kroppen.

Olika blodgrupper

Det är viktigt att känna till sin egen blodgrupp, särskilt för att säkerställa kompatibilitet vid blod- och organtransfusioner. När en person tar emot en blodtransfusion behöver blodgivaren ha samma blodgrupp. Det finns två olika system som blodgrupper brukar delas in i: ABO-systemet och Rh-systemet.

ABO-systemet

ABO-blodtypsystemet är det vanligaste sättet att klassificera blodgrupper hos människor. Det baseras på förekomsten eller frånvaron av två olika antigener, kallade A och B, på ytan av röda blodkroppar. Baserat på kombinationen av dessa antigener kan en individ ha en av fyra blodgrupper: A, B, AB eller O.

Blodgrupp A: Människor med blodgrupp A har antigenet A på ytan av sina röda blodkroppar och antikroppar mot antigenet B i sitt plasma.

Blodgrupp B: Människor med blodgrupp B har antigenet B på ytan av sina röda blodkroppar och antikroppar mot antigenet A i sitt plasma.

Blodgrupp AB: Människor med blodgrupp AB har både antigen A och antigen B på ytan av sina röda blodkroppar. De har inga antikroppar mot antigen A eller B i sitt plasma.

Blodgrupp O: Människor med blodgrupp O har inga antigener (A eller B) på ytan av sina röda blodkroppar, men de har både antikroppar mot antigen A och antigen B i sitt plasma.

Rh-systemet

Rh-blodgrupp är ett klassificeringssystem för att beskriva förekomsten eller frånvaron av ett specifikt antigen, kallat Rh-faktor, på ytan av röda blodkroppar. Det finns två huvudsakliga kategorier av Rh-blodgrupper: Rh-positiv (Rh+) och Rh-negativ (Rh-), beroende på om personen har Rh-antigenet eller inte.

Rh-positiv (Rh+): Personer som har Rh-antigenet på ytan av sina röda blodkroppar klassificeras som Rh-positiva. Majoriteten av människor är Rh-positiva. De kan ha både Rh-positiv och Rh-negativ blodgrupp (till exempel A+, B+, AB+, O+).

Rh-negativ (Rh-): Personer som saknar Rh-antigenet på ytan av sina röda blodkroppar klassificeras som Rh-negativa. De kan ha både Rh-negativ och ABO-blodgrupp (till exempel A-, B-, AB-, O-).

Ta reda på din blodgrupp

Du kan ta reda på vilken blodgrupp du har om du är eller vill bli blodgivare. Om du exempelvis har opererats eller fött barn finns din blodgrupp registrerad hos din vårdgivare.

Donera blod

Var du än bor i Sverige kan du donera blod på en blodcentral nära dig. I vissa städer finns även blodbussar som är tillgängliga under specifika tillfällen. Om du är intresserad av att bli blodgivare, kan du klicka här.

Källor

https://www.1177.se/

Beställ Blodgrupps test här

Texterna under kunskapsbanken skall betraktas som populärvetenskapliga och skall ej ses som vetenskapligt säkerställda avseende råd eller rekommendationer. Medisera kan inte garantera att texterna baseras på den allra senaste forskningen.