halsokontroll via blodprov

Ta blodprov: vad innebär det och vad kan det ge mig?

25 oktober 2019

Blodprov är en vanlig del av sjukvården och idag går det även att beställa egna privata analyser utan att en läkare först behöver skriva en remiss. Till exempel från oss på Medisera. Men även om blodprov är vanliga finns det mycket om dem som många inte känner till. Läs vidare om du vill veta mer om blodprov.

Hur går det till när man tar blodprov?

Det finns olika sätt att ta blodprov. Provtagaren väljer metod utifrån var på kroppen provet ska tas och vad som ska mätas. Ett kapillärt blodprov tas genom ett stick i ett finger, för att samla blod från mycket små blodkärl i huden. En liten nål trycks in, sedan pressas försiktigt en bloddroppe ut och samlas i ett rör. Den här typen av blodprov ger upp till en milliliter av blod, en mängd som det bara går att göra ett visst antal analyser med. För fler och mer avancerade analyser krävs mer blod och för dem tas ett venöst blodprov. Oftast används de tydliga venerna i armbågen eller på handens ovansida. Provtagaren använder en provtagningskanyl kopplat till ett provrör där blodet samlas. Venerna är blodkärl med syrefattigt blod på väg till hjärtat. Blodkärlen med blod som precis har syresatts och är på väg från hjärtat ut i kroppen kallas artärer. Det är mer ovanligt att ta ett arteriellt blodprov, alltså från en artär. Syftet med ett sådant är att ta reda på hur mycket syre och koldioxid som finns i blodet, och hur surt blodet är (pH-värde).

Kommer det att synas eller göra ont efteråt?

Det kan kännas lite obekvämt precis när provet tas och direkt efteråt. Men de flesta mår i stort sett som vanligt efteråt. Efter ett venöst blodprov får du ett litet plåster som kan tas bort redan efter en timme eller två. Vissa får en prick på stickstället som försvinner efter någon dag. Du kan även få ett litet blåmärke och känna dig lite öm där nålen stacks in, men det brukar gå över efter några dagar.

Behöver jag förbereda mig på något sätt?

Hur du ska förbereda dig inför ditt blodprov beror på vilken typ av analys du ska göra. För att få ett rättvisande resultat är det viktigt att du vet vad som gäller. Fråga gärna oss eller ditt provtagningsställe om du känner dig osäker. Överlag är det en fördel om du slutar äta relativt tidigt kvällen innan och får en god natts sömn. Det är också bra om du kommer till provtagningsstället i god tid, så att du kan sitta ner i lugn och ro i ungefär en kvart innan blodprovet tas. Och glöm inte att ta med din legitimation.

Ska jag fasta eller inte?

Inför vissa blodprov kan du behöva fasta innan, men det gäller alltså inte för alla analyser. Om du ska fasta innebär det generellt att du inte får äta eller dricka något (du får dricka vatten) från ca 19.00 kvällen innan provtagningen, men reglerna kan variera. Hör av dig om du är osäker!

Ska jag ta blodprov någon särskild tid på dagen?

Koncentrationen av vissa ämnen i blodet varierar under dagen. Därför kan du bli ombedd att ta vissa blodprov på specifika tider under dygnet. Om du alltid tar blodprov vid samma tid på dagen kan du även se en rättvisande utveckling av dina blodvärden över tid. Generellt rekommenderar vi att du lämnar blodprov innan kl. 10.00 på dagen. Detta gäller exempelvis hälsokontroll stor, mellan och bas samt stora prestationstestet. Detta på grund av att flera blodmarkörers nivåer (särskilt järn, ferritin, testosteron och kortisol) varierar naturligt över dygnet. Du kan bli nekad att lämna blodprov om du kommer senare på dagen.

Hormontester, skall dessa tas vissa dagar i menstruationscykeln?

Ja vissa hormonprover skall tas olika dagar i menscykeln, detta beror på vilka analyser som skall utföras och vad syftet med provet är.

Kan läkemedel påverka blodprovet?

Ja, vissa läkemedel kan ha en effekt på blodprovet. Det inkluderar även naturläkemedel och hälsokostpreparat.

Vad gör jag om jag är rädd för att ta blodprov?

Många tycker att det är obehagligt att ta blodprov. De som jobbar inom sjukvården är medvetna om det och försöker gärna hjälpa dig bli mer bekväm med situationen. Så berätta hur du känner för dem, för att få extra stöd. Det kan även vara bra att lyssna på musik i hörlurar eller titta bort när blodprovet tas. Vissa upplever att det blir lättare med blodprov när de sitter eller ligger ned.

Vad mäts i ett blodprov?

Det beror helt på vilken analys som ska göras. I våra hälsoundersökningar mäts till exempel ett relativt stort antal blodmarkörer för att få en bredare bild av tillståndet i ditt blod. Det finns även blodprov som bara mäter en specifik sak.

Vilka sjukdomar kan upptäckas genom blodprov?

Beroende på vilken analys som görs kan blodprov ge en bild av risker och sjukdomar från olika perspektiv. Olika prov kan alltså ge indikationer på olika sjukdomar eller risk för att drabbas. Det finns även sjukdomar som inte kan upptäckas med blodprov. I många fall använder läkare blodprov i kombination med andra undersökningar för att utreda ditt hälsotillstånd och ställa en diagnos. Blodprover kan indikera risker/sjukdomar/avvikelser inom exempelvis följande områden; diabetes, hjärt-kärlsjukdom, njursvikt, sköldkörtelrubbning, hormonell obalans, allergier, anemi (blodbrist), järnbrist, vitamin- och mineralbrist, fertilitet, inflammation och infektion samt ledvärk/reumatism.

Finns det olika sätt att analysera blodet?

Ja, det finns det. Laboratorier har olika metoder för att mäta mängden av olika ämnen i blodet. Bland annat använder de helblod, plasma och serum. Med helblod menas blod som man inte har ändrat några beståndsdelar i. I det mäts ofta hemoglobin, långtidssocker och DNA. Provsvaret får i regel då ”B” som beteckning (till exempel B-Hb för hemoglobin). När man tar bort blodkropparna ur blodet blir plasman kvar. Den här substansen kan användas för att bland annat mäta kalium, natrium och kreatinin. I provsvaren sätts ofta ”P” som beteckning för plasma. Blodet får en annan sammansättning om det stelnar innan blodkropparna plockas bort, och kallas då serum. I serum kan man till exempel mäta mängden testosteron eller TSH. Provsvaren får ofta beteckningen ”S” för serum.

Kan man upptäcka blodbrist (anemi) i blodprov?

När läkare diagnosticerar anemi, eller blodbrist, gör de en kroppsundersökning och ställer frågor om ditt mående och historik. Du får även lämna ett blodprov som mäter vilken halt av hemoglobin du har i blodet. Utifrån det kan man se om du har blodbrist eller inte. För att ta reda på vad blodbristen beror på behöver fler tester göras. Anemi kan bland annat bero på järnbrist, blödningar i mag-tarmkanalen, riklig menstruation och sjukdomar som påverkar tillverkningen av blod i kroppen.

Hur vet jag om mina blodvärden är normala?

Det kommer göras tydligt i provsvaren som du får från oss. Vi jämför värdena i ditt blod med referensvärden, och kan på så sätt se om dina värden ligger i linje med det normala eller avviker. Vissa markörer har inte ett “normalt” intervall, utan kan ha flera referensvärden till exempel östradiol och progesteron. Andra markörer har en brytpunkt, där ditt värde ställs i relation till “större än” eller “mindre än” beroende på vilken markör det är. Endast ett blodprov kan inte ge en friskförklaring, därför rekommenderar vi att du kontaktar vården om du inte känner dig frisk eller har symtom trots normala blodvärden.

Vad är referensvärde?

Referensvärdet är ett intervall eller en brytpunkt som är beräknad på populationsnivå, det vill säga det indikerar ett normalt värde hos de allra flesta. En lättare avvikelse kan således vara en normalvariant för dig personligen. Denna bedömning görs av läkaren.

Vad händer om ett blodvärde avviker gravt från det normala?

Om ditt värde bedöms vara gravt avvikande ringer läkaren upp dig innan du får dina digitala provsvar. Du får då en möjlighet att diskutera med läkaren vad du bör göra härnäst. Det kan bli aktuellt för dig att kontakta vården för vidare utredning av varför resultaten avviker och om du behöver behandling.

Hur och när får jag mina provsvar?

Medisera har valt att vänta in svaren från alla analyser i din hälsokontroll, det vill säga avvakta tills din laboratorierapport står som ”slutsvar”, innan våra läkare ser över dina provsvar och kommenterar dem. Detta för att läkaren skall ha samtliga dina provsvar tillgängliga när kommentaren skrivs och för att inte riskera att du får ett delsvar som avviker gravt utan en läkares överseende. Detta kan leda till att det tar något längre tid innan du får dina svar, men Medisera anser att detta blir ett mer professionellt, ansvarsfullt och patientsäkert sätt att delge dig dina provsvar. I de flesta fall går det relativt snabbt ändå, leveranstiden från det att du tagit ditt blodprov tills du får ditt resultat är 2-6 vardagar, ibland även snabbare än så. Vi kommer att skicka en notifikation när dina resultat är redo. Då kan du logga in på ”Min Journal” via vår webbplats och se dem på nätet. Provsvaren innehåller dina värden i jämförelse med referensvärden och kompletteras av en kommentar från en läkare.

Testa din hälsa via blodprov här