Ett blodprov som mäter nivån av kreatinin påvisar njurfunktion. Prover kan tas för kontroll av njurfunktion eller för att utvärdera olika läkemedels påverkan på njurarna under en behandling.
Visar nivåer av kreatinin i blodet
Ett förhöjt kreatininvärde i blodet kan tyda på att njurarnas filtrationsförmåga är nedsatt, då har njurarna svårt att rena blodet från kreatinin, vilket kan vara ett tecken på njursjukdom, blockering i urinvägarna, vätskebrist eller annan påverkan.
Högt kreatinin behöver dock inte alltid betyda njurskada, värdet påverkas också av muskelmassa, kroppsstorlek och kost. Personer med mycket muskelmassa eller som ätit mycket kött kan få något högre kreatinin utan att njurarna är sjuka.
Lågt kreatinin i blodet tyder inte nödvändigtvis på att njurarna fungerar bättre än normalt, det kan bero på låg muskelmassa, hög ålder eller att man är mycket liten till växten. Därför säger ett “lågt värde” ofta relativt lite om njurarnas funktion.
Varför ett kreatininprov inte alltid räcker
Eftersom kreatininnivån påverkas av muskelmassa och andra individuella faktorer, räcker det sällan med värdet på kreatinin ensamt för att säkert avgöra njurfunktion. Istället används ofta en beräkning som tar hänsyn till ålder, kön och kroppsstorlek — kallad uppskattad glomerulär filtrationshastighet (eGFR). Den ger oftast en mer rättvis bild av njurarnas kapacitet att rena blodet.
Vid misstanke om njurproblem kan även andra tester, som urinprov eller mätning av andra markörer, behövas för att få en helhetsbild.
För att följa behandling
När man behandlas med läkemedel som kan påverka njurarnas blodflöde eller filtrationsförmåga, finns det risk att njurfunktionen försämras, och då är det viktigt att följa kreatinin och eGFR regelbundet för att upptäcka eventuell nedsättning i tid. Exempel på läkemedelsgrupper där detta är viktigt.
- Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), t.ex. ibuprofen eller naproxen då dessa kan minska njurarnas blodflöde och sänka filtrationshastigheten, särskilt vid vätskebrist eller samtidigt användande av blodtrycksmediciner.
- Läkemedel som påverkar det s.k. RAAS-systemet, t.ex. ACE‑hämmare eller ARB som vid insättning, dosändring eller i kombination med andra njur-påverkande läkemedel kan leda till en ökning av kreatinin och minskad njurfunktion.
- Kombinationer av flera läkemedel, t.ex. diuretika, ACE-hämmare/ARB och NSAID samtidigt ökar risken för akut njurskada, varför regelbunden kontroll av kreatinin/eGFR rekommenderas i sådana fall.
