Varför behöver kroppen järn?
Kroppen behöver järn bland annat för att producera röda blodkroppar som innehåller hemoglobin, vilket behövs för syretransporten i blodet. Järnet spelar en central roll i att binda syre, vilket gör det möjligt för kroppen att förse vävnader med den energi som behövs för att fungera optimalt. Dessutom är järn viktigt för att eliminera koldioxid, en restprodukt som transporteras tillbaka till lungorna för utandning.
Både för låga och för höga nivåer av järn kan leda till hälsoproblem. Om järnbristen upptäcks i tid kan den oftast enkelt åtgärdas. Om den inte åtgärdas kan den leda till järnbristanemi, som uppstår om kroppen inte har tillräckligt med järn för att kunna producera tillräckligt med blod. Brist på järn kan snabbt leda till en minskning av blodvolymen.
Anemi, som kan ha andra orsaker än järnbrist, är ett samlingsbegrepp som beskriver att blodet har för få röda blodkroppar eller för lite hemoglobin, vilket minskar blodets förmåga att transportera syre.
Läs om järnbristtestet.
Symtom vid järnbrist/järnbristanemi
Järnbrist kan ge många olika symtom, och eftersom järn behövs för att blodet ska kunna transportera syre effektivt, påverkas ofta kroppens energinivå, organ och funktioner redan vid måttlig brist.
När järnbristen är uttalad, eller övergår i järnbristanemi, kan man märka flera vanliga besvär, bland annat:
- Känsla av konstant trötthet och orkeslöshet, ofta även när man sovit ordentligt. Kroppen får helt enkelt inte tillräckligt med syre för att upprätthålla normal energiproduktion.
- Andfåddhet och att man blir andfådd lätt, särskilt vid ansträngning, eftersom blodets förmåga att transportera syre försämrats.
- Hjärtklappning eller snabb puls då hjärtat måste arbeta hårdare för att kompensera för lägre syretransport.
- Yrsel, huvudvärk eller svimningskänsla som en följd av att vävnader, inklusive hjärnan, får mindre syre än normalt.
- Blek hud och bleka slemhinnor då blodet innehåller mindre hemoglobin, vilket kan göra att hud och slemhinnor ser blekare ut än vanligt.
- Håravfall, sköra naglar, sprött hår eller hudförändringar då järn även behövs för vävnadstillväxt och cellförnyelse.
- Nedsatt koncentration, mental trötthet, svårigheter med fokus och ork då hjärnan påverkas av minskad syretillförsel och järnbrist kan därför försämra prestations- och kognitiv förmåga.
- Ökad mottaglighet för infektioner, försämrat immunförsvar, ibland även känslighet för kyla (kalla händer/fötter), och andra generella kroppsliga stressymtom.
Det är viktigt att komma ihåg att symtomen varierar mycket mellan personer, beroende på hur snabbt järnbristen utvecklas, hur uttalad den är, och individuella faktorer som allmäntillstånd och andra hälsotillstånd. Om järnbristen ökar långsamt kan kroppen anpassa sig gradvis, vilket ibland leder till att symptomen blir subtila trots att bristen är allvarlig. Hur mycket symptom man känner vid järnbrist är individuellt.
Är järnbrist, blodbrist och anemi samma sak?
De är inte exakt samma sak, även om begreppen ofta används tillsammans.
- Järnbrist betyder att kroppen har för lite järn, järnförråden är uttömda eller otillräckliga för att tillgodose kroppens behov.
- Om järnbristen blir tillräckligt allvarlig påverkar den produktionen av hemoglobin och röda blodkroppar och då leder järnbristen till slut till anemi, och man säger då att det är en järnbristanemi.
- Anemi, på svenska ofta kallad blodbrist, betyder att blodet inte har tillräckligt med röda blodkroppar eller att hemoglobinkoncentrationen är för låg, vilket gör att blodet transporterar mindre syre än normalt.
Järnbrist anger alltså brist på järn i kroppen vilket är ett tillstånd. Anemi/blodbrist anger att blodets syretransportförmåga är nedsatt. Järnbristanemi är när järnbrist leder till anemi. Du kan alltså ha järnbrist utan att (ännu) ha anemi, och du kan ha anemi av andra orsaker än järnbrist (till exempel brist på vitamin B12).
Är det farligt att ha järnbrist?
Extremt höga eller låga värden av järn kan vara farligt. Järnbrist hos barn kan leda till problem med hjärnans utveckling. Järnbrist är relativt vanligt och det krävs en längre tid med brist för att bristen ska bli allvarlig.
Hur behandlas järnbrist?
Vilken behandling som sker beror på hur stor järnbristen är samt vad som anses vara orsaken. Vid blodbrist som orsakas av för låga järnvärden är en vanlig behandling järntabletter. De äts regelbundet varpå nya blodprov tas efter behandlingsperioden. I de fall man inte tål järntabletter kan järntillskott ges via sprutor. För de allra flesta räcker järntabletter eller sprutor. Vilken insats som bör ske ska alltid en läkare avgöra utifrån en helhetssyn av hälsotillståndet. Börja inte med järntabletter utan att först konsultera läkare.
Nackdelar med järntabletter
Järn kan bli giftigt vid för höga mängder, det är därför viktigt att kontrollera järnvärdena och rådfråga läkare vid intag av höga halter järn för att inte överskrida den rekommenderade dosen. Kroppen tar inte upp lika stor mängd av järn i tablettform som vid intag av mat. Den största mängden av järnet i en järntablett passerar genom tarmarna utan att tas upp i kroppen. Detta kan leda till att du känner dig illamående, förstoppad eller upplever andra magproblem.
Hur lång tid tar det att bli av med järnbrist?
Det kan ta upp till 6 månader för kroppen att återställa järnbrist trots dagligt intag. Vid akuta fall av järnbrist kan en läkare tillhandahålla injektion via spruta, då tar kroppen upp järnet snabbare.
Vad ska man äta för att få i sig järn?
Inälvs- och blodmat är rikt på järn. Även andra animaliska produkter som ägg, kött och viss fisk innehåller mycket järn. Vegetariska livsmedel som fullkornsprodukter, frukt, baljväxter och vissa nötter är järnrika.
När behövs blodtransfusion vid järnbrist?
I de fall du har mycket låga värden kan blodtransfusion vara ett alternativ. Framförallt gäller det om en läkare anser att de låga värdena kan påverka hjärtats funktion.
Vilka sjukdomar kan järnbrist bero på?
Det vanligaste är att järnbrist uppstår av blodförlust, främst menstruation. Men det förekommer även hos personer med sjukdomar som innebär blödningar. Bland dessa finns exempelvis magsår, cancer och olika tarmsjukdomar. I dessa fall är det viktigt att kombinera behandlingen mot sjukdomen med behandling för det låga järnvärdet.
Läs mer om högt och lågt järnvärde eller om järn, blodvärden och järnbristanemi.
