Det vi äter omvandlas till energi för att kroppen skall fungera. Det är blodet som transporterar energin till cellerna, ofta i form av druvsocker, det vill säga glukos. För att våra celler skall kunna tillgodogöra sig glukos behövs insulin, som är ett hormon. När vi äter stiger blodsockret för att senare sjunka igen då det regleras av insulinet. När processen fungerar är det balans mellan det vi äter och hur kroppen kan använda sig av energin. Om balansen mellan blodsocker och insulin rubbas kan man drabbas av diabetes.
Alla typer av diabetes leder till att blodsockerhalten i blodet ökar. Det finns olika typer av diabetes: typ 1 diabetes, typ 2 diabetes och graviditetsdiabetes. Vid typ 1 diabetes slutar kroppen helt att producera insulin. Man behöver då livslång behandling med insulin och kontroller av blodsockervärden. Vanligen utvecklas typ 1 diabetes i barn och tonår, men man kan även drabbas som vuxen. Vid 2 diabetes blir kroppen mindre känslig för insulin. Insulinets förmåga att reglera blodsockret sjunker då och man drabbas till slut av insulinresistens.
Vilka kostråd skall jag följa?
Detta med kosten är ett ämne ständigt närvarande för de flesta. Äter jag rätt? Behöver jag ändra mina matvanor? Råden är många och det kan vara svårt att navigera. Det finns saker man kan göra för att minska risken att drabbas av diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Om man redan har diabetes kan rätt kost göra det enklare att leva med sjukdomen och det är endast diabetes typ-2 som går att påverka, typ 1 diabetes kan man inte påverka själv med kost. De råd som riktar sig till dig med diabetes typ-2 är bra för alla.
Sammanfattningsvis handlar det om att skaffa sig goda matvanor (vad, när och hur jag äter). Du har hört det förut: mindre socker, salt och alkohol och mer grönsaker och fibrer. Om du väger för mycket kan viktnedgång påverka din hälsa positivt. Välj kolhydrater med omsorg: det finns olika sorter, alltifrån strösocker till fullkornsbröd. Välj rätt fett: fett från växtriket och i mat från hav/sjöar är ofta bättre än fett i livsmedel från från nöt och gris. Det finns många olika inriktningar på kostråd och det kan räcka med små förändringar som kan göra skillnad. Det är också viktigt att hitta det som passar och fungerar för dig. Här kan du läsa mer om Socialstyrelsens råd ”Kost vid diabetes”.
Olika typer av kolhydrater: glykemiskt index
Att äta en kost med fokus på glykemiskt index innebär att du kan äta kolhydrater, men att du undviker kolhydrater som snabbt höjer ditt blodsockervärde.
Kost med högt GI (påverkar blodsockret snabbt)
Godis, läsk, saft, vitt bröd och bakverk.
Kost med lågt GI (påverkar blodsockret långsamt)
Flingor, bröd, gryn, pasta och ris med stor andel hela korn.
Att mäta blodsocker: glukos och HbA1C
De vanligaste blodanalyserna för att mäta nivån av blodsocker är glukos (blodsocker) och HbA1c (”långtidssocker”, ger en bild av nivån på ditt blodsocker under de senaste 2-3 månaderna).
Viktigt att fasta inför blodprovet
Man skall fasta inför blodprovet, det betyder att man vill mäta nivån av blodsocker när du inte har ätit på 10-12 timmar. Du får inte heller äta socker, sötningsmedel, juicer eller mjölk i kaffet. Vatten, te eller kaffe utan mjölk eller sötningsmedel går bra att dricka. Om du äter innan du tar ditt blodprov är resultatet inte tillförlitligt.
Höga värden av glukos och HbA1c
Har du höga värden av glukos och HbA1c i blodet trots att du har fastat kan det tyda på diabetes.
Lågt värde av glukos
Ett lågt blodsockervärde kan också bero på diabetes och fås ofta när man tar medicin som sänker blodsockret. Det är sällan personer som inte lider av diabetes får för låga blodsockervärden.
Låga/normala värden av HbA1c
Ett resultat på 25–30 mmol/mol talar för en låg, normal nivå av långtidsblodsocker, förutsatt att du är frisk i övrigt.
