Fetma & psykisk ohälsa i ungdomen: risk för framtida tidig hjärtsjukdom
14 juni 2019Medisera stipendiet 2019 har delats ut till Josefina Robertson som är ST-läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg samt doktorand vid Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet.
Projektet genomförs tillsammans med och genom stöd av handledare: Maria Åberg, Docent, Leg. läkare; Annika Rosengren, Professor, Leg. läkare; samt Linus Schiöler, Filosofie doktor. Robertson planerar sin disputation till 2019-12-06.
Doktorandprojektet belyser ett viktigt ämnesområde fetma och psykisk ohälsa i ungdomen och risken för tidig hjärtsvikt. Titeln lyder: “Epidemiological studies of risk factors for heart failure and cardiomyopathy among young people”.
Bakgrund
Hjärtsvikt hos unga ökar, vilket bör uppmärksammas då det är en allvarlig sjukdom med hög dödlighet i nivå med flera cancerdiagnoser. Den drabbar huvudsakligen äldre personer och forskning avseende etiologi och prognos härrör därför mestadels från denna ålderskategori.
I tidigare studier har noterats en ökning av hjärtsvikt hos unga under 45 år, vilket är i motsats till den sjunkande trenden man ser hos äldre. Troligtvis har yngre med hjärtsjukdom en annan genes och prognos. Svenska register, såsom värnpliktsregistret, erbjuder unika möjligheter att kartlägga riskfaktorer i ungdomen för tidig hjärtsvikt. Fetma och psykisk ohälsa inklusive stress, vilka är tillstånd som nu ökar snabbt bland den yngre befolkningen, samt en ökad förekomst av kardiomyopatier (hjärtmuskelsjukdomar) är tänkbara orsaker.
Övervikt och psykisk ohälsa bland unga
De senaste 30 åren har det skett en tredubbel ökning av överviktiga ungdomar och en fyrfaldig ökning av sjukhuskrävande depressioner och ångesttillstånd bland 16–19 åriga män. Samtidigt har hjärtsvikt orsakad av kardiomyopati fördubblats. Hypotesen i forskningsprojektet är att det skulle kunna finnas ett samband mellan dessa ökande faktorer bland unga och ökningen av tidig hjärtsvikt. I litteraturen saknas nästan helt långtidsuppföljningar avseende detta.
Tidigare publikationer
Robertsons studier har kunnat påvisa en riskökning för tidig hjärtsvikt vid högt BMI bland unga män (publicerad 2016) samt att psykisk ohälsa och låg stresstålighet vid 18 års ålder (publicerad 2017) ger en ökad risk för tidig hjärtsvikt. Riskfaktorer i ungdomen för att insjukna med kardiomyopati senare i livet är ännu ett outforskat fält. Robertson har alldeles nyligen visat att övervikt och fetma bland manliga ungdomar utgör en risk för att utveckla kardiomyopati (publicerad 2019) genom data från värnpliktsregistret.
Kvinnor och övervikt
I delarbete 4 i avhandlingen kommer forskargruppen att försöka ta reda på om detta gäller även för den kvinnliga populationen. Detta är viktigt, bland annat för att man på goda vetenskapliga grunder ska kunna ge allmänna råd kring övervikt och fetma för både män och kvinnor. Det behövs fler studier som berör ämnesområdet, inte minst med tanke på att en ökning av kardiomyopatier skulle kunna förklara en del av ökningen av hjärtsvikt hos unga.
Stipendiet möjliggör fortsatta studier
Äskade medel från Medisera stipendiet kommer att användas till forskningstid för att genomföra delarbete 4, där man ska studera hur övervikt och fetma hos unga kvinnor påverkar risken för kardiomyopati. Kardiomyopatier är alltså hjärtmuskelsjukdomar med nedsatt hjärtfunktion. Orsaken tros vara multifaktoriell. Tidigare känt är att övervikt kan leda till en förändring av hjärtats struktur och funktion, men hittills saknas nästan helt långtidsuppföljningar avseende detta i litteraturen.
Klinisk betydelse
Doktorandprojektet avser att öka kunskapen om en förbisedd grupp – yngre individer med hjärtsvikt och kardiomyopati. Projektet, som innefattar en stark koppling mellan klinisk erfarenhet och epidemiologisk kunskap, ger i förening med unika svenska register goda möjligheter att undersöka viktiga faktorer för uppkomsten av hjärtsvikt. Därigenom kommer sjukvården förhoppningsvis att kunna förebygga och behandla yngre hjärtsviktspatienter på ett mer adekvat sätt än idag. I och med att prognosen vid hjärtsvikt är dyster, är det av stor vikt att man tidigt kan identifiera riskindivider och påbörja en snar intervention för att stoppa den negativa trenden mot allt fler hjärtsviktsfall bland unga.
