Blodprov och Kortisol 

Kortisol kallas ofta för stresshormon och ser bland annat till att levern reglerar blodsockernivån samt att blodtrycket hålls på en jämn nivå. Hormonet produceras vid ökade stressnivåer och skyddar kroppen mot negativa effekter av stress. Vid höga värden över längre tid kan flera negativa symtom uppstå.

Kortison produceras i binjurarna och frisätts främst vid specifika händelser för att påverka kroppens funktioner. Det kan exempelvis vara att vakna, bli rädd eller stressad. Även vid inflammation i kroppen produceras en högre mängd kortisol. Att kroppen producerar kortisol vid ökad stressnivå är just orsaken till att det benämns som stresshormon.

Produktionen regleras av hypotalamus (sitter under hjärnan) och vid obalans i binjurarna, hypotalamus eller hypofysen kan avvikande värden av kortisol uppstå. Då hormonet påverkar kroppens möjligheter att bekämpa inflammationer, dess blodsockernivå och blodtryck är det viktigt att nivån inte är för låg. Men även för höga nivåer, under längre tid, kan ge negativa konsekvenser. Läs mer om Mediseras kortisol test.

Prover och orsaker

Vid sjukdomssymtom bör alltid blodprov ske på en hälsocentral så att en läkare ska kunna bedöma om ytterligare prover behöver genomföras. För att följa värden över tid kan egna blodprov beställas varpå svar ges inom 3 – 6 dagar med referensvärden och kommentar från läkare. Proverna och analyserna genomförs på identiska sätt men skillnaden är att egna blodprov kan beställas utan remiss och därmed helt efter egna behov.

Vid avvikande värden är det framförallt två sjukdomar som kan vara orsaken.

Addisons sjukdom

Vid underproduktion av kortisol kan detta tyda på Addisons sjukdom. Sjukdomen uppstår om immunförsvaret angriper den del av binjurarna där kortisolet produceras. Om kroppen får en inflammation kan det innebära allvarliga konsekvenser eftersom det skyddande hormonet produceras i för liten mängd. Vid Addisons sjukdom måste behandling sättas in av läkare.

Kardiovaskulära sjukdomar

Vid överproduktion av kortisol är den största risken att kardiovaskulära sjukdomar är orsaken. Det kan exempelvis bero på Cushings syndrom. Symtom på denna sjukdom är viktuppgång, fettansamlingar, humörsvängningar och bristningar i huden.

Vid för höga eller låga värden bör alltid en läkare konsulteras då vidare undersökningar behöver genomföras innan man kan fastställa att personen har en specifik sjukdom.

Hur ser dygnsvariationen ut gällande kortisol?

Normalt är värdet av S-kortisol högst tidigt på morgonen, när man vaknar.  Man kan då uppmäta värden omkring 275-555 nmol/L. Läs mer om vad Unilabs skriver om kortisol här. Nivån av kortisol sjunker sedan successivt mot natten och är som lägst, ofta mätbart, vid midnatt. En utebliven sänkning vid midnatt talar för hyperkortisolism, det vill säga en för hög halt av kortisol i kroppen. Låga morgonvärden kan peka mot hypokortisolism, det vill säga en nedsatt produktion av kortisol.

Problem vid avvikande värden

För högt värde kan bland annat ge obalans i blodsockernivåer, sömnstörningar, försämrat immunförsvar, viktuppgång samt svaghet i musklerna. Utöver detta även typ 2-diabetes och hypertoni.

Vid kortisol-utsöndring kommer kroppen att primärt välja proteiner och fettvävnad som energikälla genom att bryta ner dessa till glykos. Det ger snabbt energi för att kroppen ska kunna hantera de fysiska utmaningarna. Hög energinivå leder till insulinpåslag vilket i sin tur leder till att kroppen lagrar fett. Det är orsaken till att höga nivåer på lång sikt påverkar viktuppgång.

Då höga värden kan vara orsak till fetma i buken kan det även indirekt påverka risken för hjärtinfarkt och andra hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom orsaken ofta är långvarig stress behöver behandling ske både med medicin och hjälp med stresshantering i vardagen.

För lågt värde kan bland annat orsaka yrsel, trötthet, muskelsvaghet, viktnedgång, sömnstörningar, lågt blodtryck och inflammationer. Behandling sker i detta fall för att kompensera de låga nivåerna med exempelvis kortisontabletter.

Dygnsvariation och könsskillnader

I studien: Diurnal salivary cortisol in relation to perceived stress at home and at work in healthy men and women visar forskarna en förändrad dygnsvariation hos den grupp (främst kvinnor) som rapporterade stress på fritiden. Den mest framträdande skillnaden var att denna grupp hade lägre kortisolnivåer i samband med att de vaknade på morgonen. Denna studie belyser vikten av att ta hänsyn till stress utanför arbetsplatsen inom stressforskningen. De könsskillnader som framkom i studien kan tyda på en ökad sårbarhet för icke-arbetsrelaterad stress hos kvinnor. Det vill säga att kvinnor kan löpa en större risk att stressas av faktorer på sin fritid, till skillnad från män.